Oj, oj, oj vad jag har brottats med den här texten. Novellsamlingen bli som folk har legat färdigläst på mitt skrivbord flera veckor nu och inget har det blivit skrivet … Det tar emot att formulera mig, något så grymt mycket att det nästan är omöjligt att få till ens några korta rader. Någonstans så är det här för naket, för utlämnande och jag känner mig närmast generad över att kika in i de här människornas liv i Västerbottens inland. Mycket känner jag igen, mycket påminner mig om hur det är att växa upp på landsbygden och en hel del gör mig sorgsen och allmänt nedstämd. Inte för att novellerna … Läs mer
Senaste kommentarer