Modersmjölken av Nora Ikstena är en lettisk roman som översatts till svenska och jag ska säga det direkt, det här är en bok som bara måste läsas!

I slutet av det andra världskriget föds en liten flicka, hon växer upp i Riga med sina föräldrar och hon får hela sin uppväxt höra att föräldrarna kunde flytt kommunismen men de avstod för att hon skulle födas i Lettland, moderslandet. Det är bara det att Lettland snart ingår i Sovjetunionen igen och både språk, kultur och religion skall inte längre uttryckas. Flickan växer upp till kvinna, studerar hårt och utbildar sig till gynekolog och hennes liv är vetenskapen.

I våras var jag på en utställning på kulturhuset Kåken som handlade om hur kvinnor hade det i arbetslägret Ravensbrück och när jag sedan talade med en arbetskamrat om besöket kom livet i lägren mycket nära. Mina fina kollegas mamma var en av de sömmerskor som i Ravensbrück sydde uniformer till den tyska armén och så överlevde hon kriget, kom småningom till Borås och annan sömnad. Historien är nära och det finns så många berättelser att lyssna till. Lyssnade gjorde Heather Morris, till Lale Sokolov som berättade om sin tid som tatuerare i Birkenau/Auschwitz.

Hans berättelse är en gripande skildring

Jag tror att Min alltför vackra syster av Rosa Ventrella hade tjänat på att läsa med ögonen, nu lyssnade jag och en hel del av det vackra och precisa språket flödade förbi. Det hade varit värt att stanna vid formuleringarna där tankarna kring moral, liv och död som återkommer genom texten.

I romanen får man följa Teresa och Angelina som växer upp i det andra världskrigets skugga, de två systrarna är mycket olika och deras liv blir mycket olika. I byn i italienska Puglia är det fattigt och ett tydligt klassamhälle där baronen och hans son är de som styr. Teresa är den blyga systern som finner sig i sin lott

Hedvig är 19 år och har just flyttat till Berlin för att bo ett år hos sin faster. Hon får arbete på ett kontor och snart har hon fått en väninna som introducerar den borgerligt uppfostrade Hedvig till nattlivet i 20-talets Berlin. Hon får vänner som introducerar henne till både kabaret, politik och kärlek av många sorter. Hedvigs frigörelse från föräldrarna och det förväntade sammanfaller med att kvinnor i Sverige nyligen fått rätt att rösta, kan utbilda sig i större utsträckning och kanske kan friare välja partner i kärlek. De kopplingarna vill jag gärna prata med min bokcirkel om, jag vill också

Om man ska hitta något positivt med den här pandemin så är det kanske att det numer är helt socialt accepterat att vandra omkring ensam med stora hörlurar över öronen. Att socialt distansera sig och skärma av har blivit vardag och jag lyssnar på ljudbok efter ljudbok. Nyheterna orkar man bara i små doser …

Igår var det dags för Agnetas bok av Maria Gustavsdotter. Det är den femte boken i serien om kvinnorna i prästbostaden på Orust och tiden är 1600-tal. Bohuslän har nyligen blivit svenskt och i prästbostaden har den nya prästen installerat sig. Gamle prästen Morlandeus änka bor kvar tillsammans

I Kvinnornas stad av Elizabeth Gilbert är det Viv som på ålderns höst berättar om sitt händelserika liv. Romanen börjar med att den 19-åriga Viv kommer till NY för att bo hos sin faster Peg som driver en teater. Viv är en priviligerad ung kvinna som uppfostrats främst till att bli någons fru, hon älskar tyger och sömnad och livet på teatern passar henne perfekt. Snart dras Amerika med i kriget och det blir självklart att också kvinnor skall bidra i krigsindustrin.

Lejonparten av den här romanen handlar om Vivs liv under fyrtiotalet och det är på många sätt charmigt att följa den unga kvinnan

Fartygets ögon av Roy Jacobsen är den tredje romanen om Ingrid från Barröya. I den här avslutande delen packar Ingrid sin väska och tar sin lilla dotter Kaya på armen och lämnar ön för att finna Kayas far. Det är efterkrigstid och den ryske militär som Ingrid förälskade sig i verkar som uppslukad. Ingrid reser genom ett sargat land och letar efter Alexander. Vad som hänt med de ryska männen är oklart, i interneringsläger sitter fångar av olika nationaliteter och väntar på besked om vart de ska fraktas. I stugorna finns det kvinnor som fått barn tillsammans med militärerna och jag hade gärna läst mer

Vitt hav av Roy Jacobsen är den fortsatta berättelsen om Ingrid från Barröya, det är krigstid och hon bestämmer sig för att lämna det hårda arbetet på fiskfabriken och återvända till sin barndoms ö. Väl där så är mycket sig likt, det hårda arbetet är nödvändigt för att överleva och ett möte på ön påverkar Ingrids framtid för alltid.

Roy Jacobsens trilogi som utspelar sig i norra Norge är en skildring av en släkt och genom människorna får vi möta historien.  Den lilla ön i kanten av Ishavet är placerad nära fronten och Ingrid möter både ryska, tyska och norska soldater, hotet om en kapsejsande

De osynliga är romanen om livet på en liten nordnorsk ö, tiden är tidigt 1900-tal och huvudperson är Ingrid. Hon föds som enda barn till det strävsamma mångsysslande paret Hans och Maria och man får följa hennes uppväxt på den karga ön i norr. Familjen har en liten bondgård som de brukar, fädern åker på långfiske och de fiskar till husbehov med hjälp av sina små snipor. Fadern drömmer om ett bättre liv och han drömmer om en båt med motor och en rejäl kaj där den kan lägga till.

Det här är en lågmäld och vackert berättad historia om livet vid kusten för sisådär 100 år sedan. Naturen och årstidernas växlingar

För att förstås sig på samtiden så behöver man kunna blicka både bakåt och framåt, särskilt aktuellt känns det i dagens politiska läge i både Sverige och världen. Jag läste att Matt Haig skrev romanen Historieläraren i samband med Storbritanniens omröstningar om Brexit och visst är det en intressant vinkling han hittat.

Tom Hazard är den medelålders mannen som tar jobb som historielärare i en londonförort. För honom är det svårt att återvända till London för det var där som han en gång förlorade sin fru och sin dotter, minnen väcks till liv. Det är bara en detalj, det var mer än 400 år sedan.