Agnes Lidbecks senaste roman inleds med ett utdrag ur en rapport och i den byråkratiska texten hör man att något i Sverige har hänt i landet mellan 2026 och 2032, politiska beslut har tagits som begränsat yttrandefriheten och tillåtit avlyssning. Nu har en kommitté tillsatts för att utreda den eventuella manipulationen av demokratin. Sedan hoppar texten rakt in i Petras liv. Hon har just vakat vid sin makes bädd och de vuxna barnen har mest av allt lust att lämna platsen. Johannes, som var statlig tjänsteman har dött strax innan det monument som skall minnas de människor som försvunnit under åren… Läs mer

Nytt år men en del gamla rutiner består!

Ute råder fimbulvinter och helst av allt så skulle jag nog gå i ide. Det är dock första lördagen i månaden och det är dags för en lite snabbavstämning. Just nu är en kvarleva från vår kollektivblogg kulturkollo och alla som vill kan förstås hänga på.

Just nu läser jag det allra sista på den säregna romanen Egendom av Hernan Diaz. Den är verkligt spännande på flera plan, en längre text kommer snart. Sedan näst på tur ligger Jag sjunger och bergen dansar i min läshög. Irene Solás utspelar sig i Katalonien och jag ser verkligen fram emot att läsa.
Just nu tittar jag… Läs mer

Mer än 20 timmar senare så har jag lyssnat klart på Agnes Lidbecks nya roman Nikes bok och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den. Kanske är den faktiskt lite för lång. Kanske skulle man kunnat begränsa den men samtidigt så var det befriande att Lidbeck nu lämnat det mycket strama som vi läsare känner igen och sväller ut i tid, persongalleri och omfång.

Det här är en berättelse om flera familjer och flera generationer och det hela börjar när Olle och Sonja kommer till det lilla fiskeläget på Österlen. Det är 80-tal och det unga konstnärsparet har med sig en dotter: Nike och drömmen om att det enkla… Läs mer