Jag skrev om The Road för ett tag sedan och var inte jätteimponerad och dessutom störd av filmatiseringen. På bokrean slog jag ändå till på No Country For Old Men. Detta trots att omslaget utgjordes av bilder från filmen och ordet ”succéfilm” lös så där oinbjudande i sitt försök att vara inbjudande. Den här filmen hade jag till skillnad från The Road sett och tyckt väldigt mycket om men har man inget värre att reta sig på kan man alltid reta sig på oestetiska bokomslag. Irritationen lade sig dock ungefär på sidan ett för det här var så brutalt bra att inget omslag i världen kunnat stå i vägen… Läs mer
Stigfjordens vackra vikar och kossor är typiska motiv för Krister Svanvik och hans tavlor är ofta ganska djärva i färgerna. Ibland är de akvareller och ibland oljor men ofta färgstarka. Just nu pågår Konstvandringen här på Tjörn och Krister har öppnat sin ateljé för besökare, just hans vackra tavlor kan jag faktiskt vandra till, hans gård ligger här i Röra. Härligt med konst + vandring i skön förening.
… Läs mer 
Båten av Nam Le är en novellsamling som förbryllar mig. De sju novellerna som ingår i samlingen är mycket skickligt skrivna, de har ett direkt och rakt språk och utforskar olika sidor av den mänskliga naturen. Gott så kan man tycka men jag blir aldrig riktig berörd av texterna. De är på något sätt för snygga, personerna i dem liksom enbart utformade för att passa in i författarens budskap. Möjligen har jag missat något här. Novellsamlingen Båten har ju fått lysande recesioner och förlaget har också en hemsida där jag kan läsa lovord från hela världen.
Nam Le är en ung författare med vietnamseiskt
… Läs mer 
För att riktigt fira att det är världsboksdagen idag så är det stafettbloggande hela dygnet som gäller. Enligt O inledde strax efter midnatt och nu prick 01.00 tar jag vid. Det känns högtidligt på något vis att plötsligt i ett sån’t här sammanhang skriva om något som finns med mig i vardagen och i yrket, varje dag, året runt, nämligen boken.
Jag skulle förstås kunna skriva om hur viktigt det är att barn i skolan och förskolan får möta böcker som bekräftar och utmanar deras tankar, jag skulle också kunna skriva om hur viktigt jag tycker det är att
I det gröna, hårda, platta påskägget låg två böcker som genast tränger sig före i läskön. Tuppen i den här familjen vet vad hönan önskar sig så ägget kom till och med innan påskafton… Sorry alla andra stackars titlar som legat länge på hyllan och väntat men nu är det Murakami som gäller. 1Q84.… Läs mer
När jag läser Elin Boardys roman Mot Ljuset så funderar jag över titeln. Undrar över hur hon tänkt sig egentligen, ska den syfta på Mot ljuset, mot frigörelsen och friheten eller motljuset i vilket medmänniskorna ter sig som svarta siluetter i det starka solskenet, tomma på äkthet, tomma på substans?
Det är strax efter kriget och Europa ligger i spillror. Elly får erbjudande att följa med sin syster Annie och hennes danske man Laurids på deras bröllopsresa till Malaya, med på resan är också Niels som är Laurids gymnasiekamrat. Elly är kartriterska till yrket och hennes framtid… Läs mer
Havsfåglarna har vårkänslor, det kurtiseras både i vassruggarna och på klippavsatserna. I den långgrunda kilen spatserar hägern med sin långbenta dam, bredvid simmar det trogna svanparet som stilla böjer sina halsar mot varandra. Jag ser gässen som skrockande går sida vid sida och sakta betar sitt vårgräs, skrattmåsen som ger upp ett skri emellanåt för att försäkra sig om att partnern är där. Kärlekskrankast av dem alla måste strandskatan vara, det är ingen hejd på pipandet… Man kan nästan tro att de är tonåringar och nyförälskade…… Läs mer
Pansarhjärta är en term som används vid snöskred, när man hamnar under snön trycks ens lungor samman och då finns där syre i blodet som räcker fyra minuter, i en så pressad situation hamnar också Harry Hole. Han måste snabbt besluta sig för om han vill leva vidare. Dessutom inser han att för att fånga en massmördare måste han tänka sig in i hur det kan vara att nära ett så glödande hat. Han letar efter någon ”som inte lät andra känslor komma fram. En med pansarhjärta.”.
Jag läser inte så ofta deckare för jag tycker att de för det mesta är så hårt mallade. Interna stridigheter … Läs mer
När jag växte upp så skulle det påskas, vi gick i samlad trupp runt i bygdens hus för att få lite gott i våra kaffekittlar. Vi hade en kopparpanna särskilt för detta ändamål och problemet med den var att godiset smakade så illa om det låg direkt i…Byns flickor är samlade på bilden, pojkarna var konstigt nog inte med. Käringar på godisturné anno 1975. 
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer