Det är sällan jag överger en bok halvvägs men med Kräldjursmemoarer av Silje Ulstein var det nära. Den här psykologiska spänningsromanen är bland det otäckaste jag läst. Till saken hör att jag är paniskt rädd för ormar redan innan läsningen och nu är det en pytonorm som är en av huvudkaraktärerna i den här berättelsen. Det är krypande otäckt redan från början och handlingen slingrar sig fram mellan ett gäng ungdomar som lever i kollektiv, en liten familj där dottern försvinner spårlöst, polismannen som bedriver en egen utredning och polisutredningsgruppen som letar efter flickan. Romanen … Läs mer

Idag skriver jag en lättläst kapitelbok som passar för alla friidrotttsintresserade barn. Missa inte alla boktips som vi samlar på bloggen Boktips för unga! … Läs mer

Kulturkollos tradition att stämma av första lördagen i varje månad vad som händer just nu fortsätter trots att bloggen numer inte längre uppdateras. Häng gärna på i vår minienkät!

Just nu läser jag Transit av Anna Seghers. Tysk roman skriven under brinnande krig och hittills mycket bra.
Just nu tittar jag på de sista dagarna av OS. Heja hopplandslaget som hittills presterat helt otroligt!
Just nu lyssnar jag på en väldigt otäck bok, Kräldjursmemoarer av Silje Ulstein. En text om den kommer snart här på bloggen.
Just nu längtar jag sådär lite lagom efter att packa ihop mitt sommarviste, ta mitt… Läs mer

Jag är så glad över min syrenbuddleja, den tar upp halva parkeringen men vad gör det. Hundratals vackra fjärilar av många olika sorter hittar dit och äter med god aptit. Underbar!… Läs mer

Med min världsläsning har det gått mycket trögt det senaste året men nu har jag i vart fall läst den fenomenala Claire, som havets ljus av Edwidge Danticat. Romanen utspelar sig i den lilla staden Ville Rose på Haiti och när boken börjar så får vi följa den sju år gamla Claire som på sin födelsedag kläs fin. Hon ska gå och besöka moderns grav. Hennes far, fiskaren, önskar lämna ön för att skaffa sig ett bättre liv men han  och när de stöter på tyghandlarens änka så ställs ännu en gång frågan: Kan hon, som förlorat en jämnårig dotter i en olycka, ta sig an Claire? Samma dag försvinner Claire och hela byn engageras… Läs mer

Tänk att jag har fått vara mamma i 30 år idag. Hur gick det till? Och nu har mitt barn ett barn. Hur gick det till? 

 … Läs mer

Jag har skrivit om Elin Anna Labbas Herrarna satte oss hit vid ett antal tillfällen här på bloggen och säger bara läs den, den är en historielektion och ett unikt dokument som väcker både tankar och känslor. I den har äldre samer intervjuats med utgångspunkt i de tvångsförflyttningar de utsattes för under tidigt 1900-tal. En del av den svenska historien som inte får glömmas, inte får bagatelliseras utan måste berättas.

Lyssna också på Labbas fina sommarprat som finns att podda. Det är berörande och så vackert berättat om språkets makt och betydelse, kulturen och arvet.

Helt fantastiskt!… Läs mer

Några av årets sommarprogram har fastnat lite extra i mitt minne och kanske är det någon som missat Jonas Karlssons? I såfall så tycker jag att ni ska lyssna till hans fina prat om att åldras och att omfamna det faktum att han nyss fyllt femtio. Han har den perfekta mixen mellan djupt personligt och allmängiltigt och texten är skriven av en skicklig författare. Han vet, och kan hantera byggstenarna i en berättelse och emellanåt kommer det där förlösande fnisset. Jonas Karlsson är en favoritförfattare och jag har ett gäng texter om Jonas Karlssons noveller och kortromaner här på bloggen. Ni hittar… Läs mer

Hur lång tid kan det ta att läsa en roman?

Ja, om huvudet är lite trögt, trots lång semester, så kan det tydligen ta månader. Nu så är det ändå gjort. Jag har läst 666 sidor Karl Ove Knausgård och i Morgonstjärnan är det lätt att känna igen den norske författaren. Han har lämnat det rent autofiktiva men det detaljerade berättandet, vardagens vedermödor och glädjeämnen och ett starkt persongalleri finns där. I det här romanbygget har Knausgård återvänt till Sörlandet i Norge (delvis miljö för också Min Kamp) och det är sent i Augusti.

En natt stiger en starkt lysande stjärna över bygden och vi som läser… Läs mer

Den här sommaren har det inte blivit särskit ordentligt bloggat alls. Jag har helt enkelt behövt en paus. 11 års dagligt skrivande blev plötsligt en arbetsuppgift istället för något lustfyllt. Bidragande till bloggtorkan har säkert återkommande covid-symptom varit. Jag tänker och uppmanar mig själv att jag är bättre och en hel del har blivit hantebart och visp så tar jag spruta ett och blir dålig igen, spruta två och blir sämre. Senaste rundan med diverse olika krämpor har jag i vart fall orkat titta på alla delarna i serien Saknad, aldrig glömd och jag är mycket förtjust i det här med kalla fall… Läs mer