November och sommaren känns avlägsen, då kan jag titta på den vackra glasmålningen och drömma mig bort.

Badflickorna av Eva Ewers

– Mitt roligaste ämen i skolan är matte! – Matten är bäst! – Matten är kul! – Matte är mitt bästa ämne! så låter det i klass 2a när jag nu har utvecklingssamtal. Men vad hände? Visserligen har den här språkinriktade sv-eng läraren lyft sig – stramat upp – slätat ut – sina skavanker i matematik men inte skulle jag lyfta mig så att inget av det ursprungliga fanns kvar… Vinnarna är ju helt klart eleverna, underbart att höra att matten är kul och lätt och rolig och spännande. Men hallå, jag är språklärare! Också. Får helt enkelt bara se till att … Läs mer

Fortbildning kan vara bra på många sätt. Efter en sövande föreläsning så kan där, om jag har tur, finnas en utställningshall med vacker konst. Sprang genom Mimers Hus och fick mig en liten bonustitt på akvareller av Johan Lamm. Mysigt avslut på en annars ganska trökig dag.… Läs mer

Igår recenserades Haruki Murakami 1Q84 – del 3 av de stora drakarna. Gästbloggarns tankar kunde man läsa här redan förra veckan – läs dem och läs vad GP, DN och SvD tycker. Kom inte och säg att vi inte är före vår tid …

Kanske får jag anledning att uppmärksamma Murakamis triologi än en gång eftersom den är nominerad till Man Asian Literary Prize. 15 mars får vi veta!… Läs mer

Somliga dagar är bara sådana. Ganska tjatiga faktiskt. Kom in när det ringer, häng upp kläderna, ta med dig ryggan, lyssna, ta upp boken, öppna den, bär undan fruktskalet, ta upp din penna, lyssna,  plocka upp alla färgpennorna, gör uppgiften, sitt på din stol och räck upp handen när du vill säga något…

Frenetisk aktivitet, ett klippande och tejpande, skrivande och muttrande. Plötsligt sitter eleven på stolen med ena handen över munnen och viftar febrilt med den andra.

Ja, ska försöka. Lovar!… Läs mer

Många av er har säkert hört eller läst Kerstin Ekman berätta om sin senaste roman Grand Final i Skojarbranschen. Länkar till Babel för säkerhets skull. Ekman har här skrivit en underbar bok som hon i slutet av romanen med en blinkning till Knausgård och andra kallar autofiktion. Det är ju så modernt nuförtiden. Det här är en bok om författandets olika roller och den svingar friskt både mot det vackra folket som kallas kulturelit och den rödvinsdrickande vänstern som upplever allt så mycket mer äkta och oförfalskat än gemene man. Många småleenden blev det på tåget och… Läs mer

Dagboksblad, Frida Kahlo, Göteborgs konstmuseum

De senaste veckorna har handlat om en hel del konst, idag vandrade jag till Götaplatsen för att se Diego Rivera och Frida Kahlo-utställningen och det var spännande att se samlingen självporträtt av Frida hängande sida vid sida. I dem kunde jag ana en stark och envis kvinna som blev alltmer självständig med åren men det som fångade mig allra mest var några blad ur hennes dagbok. Med den svensk-mexikanska utställningen på Dunkers Kulturhus i Helsingborg i färskt minne så kunde jag föreställa mig hur samtalet emellan de här bilderna skulle… Läs mer