Golven i sommarstugan dammsugna och avtorkade, altanen dammsugen och skurad, bilen dammsugen. Dags för en solig och skön (och ren) vårhelg. God fortsatt fredag den trettonde alla bloggisar!
Tar mig en pocketrunda och hamnar i affären med lila logo. På väggen där personalen tipsar om bra böcker sitter 10 tips och jag har läst och bloggat om 9 av dem. I skylten ligger 3 titlar exponerade och jag har läst alla 3. Nu undrar jag om det är Pocketshop med tillhörande personal som har exceptionellt god smak (dvs samma som min) eller så är det jag som totalt kapitulerat för förlagens marknadsföring? Hur tänker ni andra om det där med att läsa samma titlar? Påverkas ni av vad som skrivs om i tidningen och visas på babel?
Det gör jag. Uppenbarligen.
Btw – mina tankar om:
1Q84 del 1
Frihet… Läs mer
Kom till Galleri Koch idag för att se samlingsutställningen och då var den snöpligt nog stängd. Sammanfattningen av årets runda uteblev och som tröst så bloggar jag ännu en Karin Elmlunds vackra tavlor. Grönt = skönt!… Läs mer
Kan inte hålla mig, recensionsdag först den 5 maj, här kommer en liten, liten tjuvtitt. Som alla vet som läser bloggen gillar jag Deon Meyer, hans spänningsromaner utspelar sig i Sydafrika och berättar så mycket mer än en kriminalhistoria. I den senaste boken har gamar huvudrollen, både mänskliga sådana och de bevingade. Spännande på många plan!
I väntan på den Den sista safarin, som är den femte boken på svenska, så kan jag rekommendera att läsa de tidigare som alla finns på pocket. Mina texter om dem länkar jag till här. På Deon Meyers hemsida läser jag att en
… Läs mer 
Göran Rosenberg är en driven skribent, det är tydligt i hans självbiografiska Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Förlaget kallar det en barndomsmemoar men jag läser den mer som en reportagebok och det är både textens styrka och svaghet. Med sedvanlig journalistisk noggrannhet har Rosenberg tagit sig an sin fars historia, vägen till Auschwitz var lika helvetisk för alla men vägen därifrån var ett mirakel. Familjen Rosenberg hamnade så småningom i Platsen Södertälje där arbetskraften (tack vare krigets förstörelse) behövdes både i lastbilstillverkning och läkemedelsfabriker.… Läs mer
aka läsmuta …
What you end up remembering isn’t always the same as what you have witnessed.
Det konstaterar Tony Webster där han sitter i sin lägenhet. Han är en vanlig, på ytan anspråkslös, man i slutet av medelåldern som är nöjd med sitt avslutade yrkesliv som historiker, umgås mest med sin ex-fru och nöjt ser på hur dottern trivs med familjelivet. En dag får han ett brev som berättar för honom att han ärvt en liten summa pengar och en dagbok som visar sig ha tillhört en ungdomsvän. Han bestämmer sig då för skriva ned sina minnesbilder för att försöka komma sanningen på
… Läs mer 
I Bleket på sydvästra Tjörn tittade vi också in hos Gunilla och Karin Elmlund. De målar båda färgstarka oljor och Karin berättade för oss om hur färgen ofta får styra hennes skapande. Hon börjar i en färg och låter sig sedan dras med i den – resultaten blir mycket vackra tavlor. Vi har både mor och dotter hängande i vårt vardagsrum i var sitt exemplar. Just den här tavlan var såld, annars hade den nog kunnat få följa med hem till oss!
|
| Karin Elmlund
|
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer