O lala, jag tycker synd om min stackars brevbärare. Som han en gång sa när vi möttes vid brevlådan:
– Jaså, det är du som gillar böcker?
Ja, jag gillar böcker. En brevlåda knökfull med böcker kan jag leva med!
Det gula huset av Gyrdir Elíasson är en novellsamling i miniatyr, sju korta texter skrivna av den isländske författaren som fick Nordiska Rådets Pris 2011. Den hör till Novellix nordiska kvartett som gavs ut strax innan mässan och det är spännande att få en smakbit av en av islands mest kände novellister. Hans texter är korta, de blandar vardagsrealism med det oförklarliga, miljöerna är karga och döden är nära. Som genomgående tema i den här lilla samlingen hittar jag huset, hemmet och den novell som berör mig mest av alla heter Hemifrån där en lyhörd vuxen tröstar det lilla barnet i natten.… Läs mer
Åh, den här lilla hundrasidaren är så bra. Och gripande! En artonårig pojke har en kärlekshistoria med sin lärarinna i en liten badort någonstans vid Östersjökusten och det är en sådan underbar beskrivning av allt. Av orten, av ortsborna som lever av havet, av den softa turismen, av pojken och av lärarinnan. Ärligt talat fattar jag inte när den utspelar sig förrän jag läser på baksidan att Benny Goodman och Ray Charles är i ropet så då är det väl tidigt sextiotal. Frågan är om man inte skulle levt under tidigt sextiotal istället – det verkar ha varit en skön tid. Man kunde få tag i justa polotröjor… Läs mer
Jippi, en av mina nominerade kom med! Det är Eija Hetikivi Olssons Ingenbarnsland som är med på listan över skönlitteratur, dessutom har jag läst och imponerats av Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Av de som jag inte läst så lockar Anyuru mest. Vad vill ni läsa?
Hela listan:
Tyckte du augustprisnomineringarna inte passade dig? Då kan du nominera till Bokbloggarnas litteraturpris som delas ut av Breakfast Bookclub. Alla böcker som kommit på svenska under 2012 är välkomna att tävla. Maila dem dina förslag på vinnare redan idag!… Läs mer
Erlend Loe gjorde success på bokmässan, överallt jag såg honom var han omringad av människor och hans senaste bok Fvonk var slutsåld redan på fredagen. Ganska konstig känsla är det med ett framträdande med mängder av folk, signering och inga böcker att signera. Jag lyssnade i allafall och fick mig dagens fniss, boken fick jag se till att köpa på nätbokhandeln…
Alla har sitt, Fvonk. Det är inte bara jag som kämpar. Nej, det är inte bara du, säger Fvonk. Alla kämpar. Även jag.
Livet är kämpigt för Fvonk, han känner sig förföljd av de gravida som patrullerar utanför hans dörr. En dag får … Läs mer
Natur är namnet på Akvarellmuseet i Skärhamns senaste utställning av egna verk. Där, i den nybyggda delen av museet, samlas konstnärer från alla de nordiska länderna sida vid sida men inte är det lätt att ta plats när Lars Lerin finns i salen. Hans två stora akvareller dominerar. Mästerligt!
|
Dimmor av Lars Lerin |
… Läs mer
Fyra fina rådjur i vår trädgård som alla festar på äpplen. Bara ett ville vara med på bild. Äpplen får ni gärna äta mina fyrfota fiender, men håll er ifrån allt annat!… Läs mer
Det som tilltalade oss i Främlingen var protesten mot allt det som var konventioner, den vågade ställa begrepp, seder och stora känslor som nation, familj, hembygd, tro och trohet i fråga. (…) Likgiltigheten och avsaknaden av bindningar var förutsättningar för det. Indifferénce, detta att vara främmande och fjärran, var det hemliga drivmedlet som skulle göra en intressant.
Oss i boken Vännen och Främlingen av Uwe Timm är Uwe själv och vännen Benno Ohnesorg och berättelsen tar sitt avstamp i vänskapen mellan de båda. Några år där på tidigt sextiotal sökte de bildning och kunskap… Läs mer
Regnet öser ned som katter och hundar och en utflykt till akvarellmuseet passar bra. Just nu ställer den danske konstnären Peter Land ut med akvareller, skulpturer och videokonst. Jag gillar det inte. Han berättar själv i introduktionsfilmen till utställningen att han vill kommunicera med sina bilder, väcka känslor som skapar dialog med den som tittar och det kan man verkligen säga att han lyckas med. Särskilt otäcka tyckte jag att bilderna och skulpturerna i verket ”Ett försök att rekonstruera min grundskoleklass ur minnet” var. Där satt alla mönstereleverna med tom blick,… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Den här bloggen innehåller kakor. När du klickar dig vidare så accepterar du också att kakor hamnar på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Senaste kommentarer