 |
| Tempel i Kurama, Japan |
… Läs mer
Jakarandaträdets barn av Sahar Delijani är en roman som som fast punkt genom berättelsen använder trädet i den lilla trädgården i Teheran. En tydlig och uppenbar bild av det livskraftiga, det som står kvar oavsett styre, oavsett religion, det som kommer igen och blommar år efter år trots att livet förändras runt om det. Trädet, släktens träd, släktträdet är en väl vald symbol för den här berättelsen om en familjs öde i revolutionernas Iran. Boken börjar dramatiskt med en ung kvinnas förlossning och jag som läser förstår snart att hon är politisk fånge och internerad i kvinnofängelset Evin. Just
Berätta om tre intressanta texter från jordens alla hörn!
Idag är det världsboksdagen och Lyrans uppmaning känns alldeles väldigt passande. Som många säkert vet så har jag en speciell liten plats i hjärtat för litteratur från Asien och Afrika och självklart ska det bli tre bra tips.
Den blinde mannens trädgård av Nadeem Aslam
Mãn av Kim Thuy
Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz
En politisk, en poetisk och en klassiker 🙂
Om man gillar att få många tips på böcker från hela välden så kan man sortera upp mina inlägg utifrån världsdel. Där finns fler än 300 om Asien och fler än 300 om Afrika, inte lika många … Läs mer
Sara Blaedel – Bara ett liv är en av de ljudböcker som jag lyssnat till det senaste och inte skrivit om. Huvudpersonen i danska Blaedels deckare är Louise Rick som i den här boken blir inkallad som hjälp åt mordkommisionen. Det har blivit funnet en ung kvinna mördad och fallet kompliceras av att hon identifieras som den äldsta dottern i en familj invandrad från Jordan. Är det ett sk hedersmord eller vad är det som skett? Bara ett liv är en habil nordisk deckare som förutom lösa ett kriminalfall vill diskutera ett utseendefixerat samhälle där unga flickor drömmer om att bli upptäckta,
Jag minns när man var liten och köpte sig en minnessak när man var på skolresa. Jag har fortfarande kvar min lilla elefant som inhandlades på Borås djurpark i andra klass och den har en hedersplats hemma hos oss. Jag funderar över varför det känns så viktigt att köpa med sig något, att fota och att (numera) föra blogg över resor? Jag sparar på biljetter och kartor och någon gång kanske det blir ett album. Kanske är det helt enkelt olika sätt att föra minnesteckningar över det man upplevt?
|
| Ätpinnar, litet fat och servett tillverkat i Kyoto. Vacker Kokeshi köpt på Miyajima. |
 |
| Anteckningsböcker |
Utan inbördes ordning så finns där några saker som jag skulle kunna vänja mig vid också i vardagen här hemma:
Trädgårdskonsten – vatten, sten, mossa och olika gröna nyanser, använda den omgivande naturen!
Uppvärmda toasitsar – say no more.
Vackra vardagsting – vackra kläder, vacker design och arkitektur in i minsta tekopp.
Omtanke om detaljerna – noggrannhet och organisation som speglas från det det stora till det lilla.
Artigheten och vänligheten – alla har försökt hjälpa, alla som vi mötte visade stor generositet.… Läs mer
I Kyoto såg vi flickor som var sminkade och klädda som geishor och då mindes jag en av min ungdoms favoritböcker. Inte alls dumt var det då att hitta En geishas memoarer som ljudbok på Storytel. Jag laddade hem 20 timmars uppläsning direkt för att påminna mig om Arthur Goldens bearbetning av de historier som han fått berättat för sig av Iweko Minasaki och sedan fritt förhållit sig till för att skriva en roman var precis lika bra idag. Själva ansatsen är problematisk, en amerikansk historieprofessor som ska skildra en ung kvinnas liv i geishakvarteren i Kyoto strax innan kriget göt mig
… Läs mer 
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer