Alltså, jag kapitulerade totalt!

En feelgoodroman som är skriven med tanke på att bli film? Med en 39-årig genetikforskare med uppenbara svårigheter med det sociala samspelet som konstruerar en veteskapligt utformad enkät för att hitta en fru? Kan det va nåt?

Ja, det kan det! Graeme Simsion har lyckats att få till en charmig berättelse som gör mer än bara underhåller. Jag fnissade högt många gånger, bland annat på sittande på tvåans spårvagn, det finns en sådan absurd och förlåtande värme som strömmar ut från sidorna. Don Tillman är förvisso en udda fågel, man behöver inte vara specialpedagog… Läs mer

Inte åkte vi ned till resterna av Villa Muramaris när vi var på Gotland i somras och inte har jag varit på Hallwyllska palatset i Stockholm. Inte heller har jag varit på Valdemarsudde på mycket länge, allt det blev jag sugen på att göra när jag lyssnade på Mari Jungstedts  Den döende dandyn. Det är ett utmärkt betyg till en underhållningsroman, att man får lust att sätta sig på tåget och se med egna ögon, turen till Stockholm är mycket lockande med Dardelutställning på Moderna och allt 🙂

Själva deckaren då? Ja, efter att ha läst fyra på ett par veckor så är det dags för mig att pausa med Knutas på gotlandspolisen,… Läs mer

Grekland spelar fotboll framåt kvällen och jag passar på att bjuda en text om en grekisk klassiker, dock bara drygt 100 år gammal. Tyvärr är jag lite dåligt bevandrad i de klassiska grekiska dramerna men om jag hade varit bildad hade jag säkert kunna dra många snygga paralleller. Sak samma, en dramatisk berättelse är Mörderskan av Alexandros Papadiamantis hur som.

En nutida klassiker, en inträngande kvinnoskildring, en text som sätter fart på funderingarna om en människas samvete och förpliktelser. Huvudpersonen är mormodern Chadoula som vakar vid sin dotterdotters sjukbädd. Hon… Läs mer

Amulett var boken som vi skulle prata om på dagens bubbel. De flesta var nöjda med att de läst en creddig ”måsteförfattare” och att boken var kort. Att ett ovanligt land: Chile kunde bockas av var inte heller dumt. Anette var mest nöjd av alla som faktiskt lyckats leta upp den i ombyggnadskaoset på biblioteket, trots det var vi lite allmänt skeptiska.

Frågan som nästa alla ställde sig var om det här är genialiskt eller faktiskt bara kejsarens nya kläder? Tankarna i texten strömmar på med associationssprång, formuleringarna är vackra och bildspråket nyskapande men vad är essensen… Läs mer