En dag sent firar jag Frankrikens nationaldag här på bloggen. Tillsammans med Lyran så ska jag tipsa om några franska romaner som jag gillar. Nu har jag skrivit ett antal inlägg på bloggen om franskt det senaste, jag vill inte tjöta om samma böcker hela tiden så det blir några inte helt nyutkomna för min del:

Eftersom ingenting varar av Laurence Tardieu – fantastiskt gripande roman om det faktum att det aldrig är för sent.

Kod 400 av Sophie Divry – underhållande, klaustrofobisk och mycket sorglig berättelse inifrån ett biblioteks källare.

Bonjour Tristesse av Francoise Sagan –… Läs mer

Torsdagarna i Parken är en feelgoodare med ett par i sextioårsåldern i huvudrollen. Han har gått i förtida pension och hon driver en framgångsrik hälsokostaffär i Highgate. Parantes. Vid fler tillfällen promeneras det på kyrkogården och på Hampstead Heath och då blir jag sugen på att resa dit. Har aldrig varit där. Slut parantes. Det är ett etablerat par som jag får lära känna, ingen särskilt händer i deras förutsägbara liv. Han spelar golf och vill pensionera sig på landet hon arbetar och tar med sitt barnbarn till parken varje torsdag. Där träffar hon på en man, en morfar med ett barnbarn och livet… Läs mer

En av mina litterära idoler har gått ur tiden. Jag har läst många, många titlar av Nadine Gordimer och hon slutade aldrig att beröra mig. Idag läser jag att hon gått bort, Per Wästberg skriver personligt och vackert om sin vänskap med en av litteraturvärldens giganter. Läs det, och läs hennes böcker om ni inte redan gjort det. Jag har följt hennes författarskap men det var pre-blogg. Min sons historia är den enda titel jag skrivit ett inlägg om. Kommer repris från 2010 här:

En av de författare som följt mig i många år är Nadine Gordimer, ständigt aktuell i kamp för yttrandefrihet och demokrati. När

Vi ska uppnå revolutionens mål med våra egna händer. Frihet är något man tar, inte något man får. Detsamma gäller rättvisa och värdighet.

Så lyder stridsropet i den kedja av kvinnoröster aom jag får lyssna till i Nawal el Saadawis Revolutionsskrivarna. Det är en roman som börjar och slutar på Tahrirtorget i Kairo och revolutionens vindar böåser över landet. Det är arabisk vår och kanske, kanske ska det här upproret mot diktaturen lyckas?

En av arbavärldens tuffaste feminister berättar med frenesi och ilska om ett samhälle som har lång väg att gå för att nå de demokratiska ideal. Dessvärre… Läs mer