När mitt recensionsexemplar av Vassa föremål dök upp i lådan så hade jag redan läst med öronen. Så kan det gå. För att nu boken inte ska bli liggande hos mig, den förtjänar ett bättre öde, så fixar jag en snabbutlottning. Kommentera här i inlägget innan fredag kl 24 så har du chans att få en riktigt svart kriminalroman i din postlåda. Delar du tävlingen på FB eller twitter så får du extralotter, en för varje socialt media.

Väl mött!

PS. Glöm inte att berätta vem du är så att jag kan nå dig.… Läs mer

Vassa föremål  är Gillan Flynns debutroman och den har nyligen kommit i nyöversättning på svenska. Det är som tidigare böcker av Flynn riktigt ruggig läsning. Rå, skitig och sargad. Jag är lite kluven till Flynns romaner, de både fascinerar och i viss mån äcklar mig. De beskriver alltid de mörkaste mörka och människorna är ofta svåra att förstå sig på. Platserna är småstäder som hamnat i bakvattnet och människorna är outbildade kvinnor och män som fastnat i schablonbilder av sig själva. Den bästa av de tre som kommit på svenska är absolut Mörka platser och sedan kommer Gone … Läs mer

In a house besieged lived a man and a woman. From where they cowered in the kitchen the man and woman heard small explosions. “The wind,” said the woman. “Hunters,” said the man. “The rain,” said the woman. “The army,” said the man. The woman wanted to go home, but she was already home, there in the middle of the country in a house besieged.

Home is where I can write – säger den kanadensiske författaren Michael Ondaatje som växte upp i Sri lanka, reste till England som tioåring och som nu skrivit en bok om just den resan. Kattens bord är delvis en självbiografisk bok men inte särskilt mycket så i den direkta handlingen. Ondaatje berättar att han minns väldigt lite av sin egen 21 dagar långa resa från barndomens ö till storstaden London, förutom att han spelande briljant bordtennis. Det är istället mer en slags känsla som han har velat utforska i boken och när han började skriva den så trodde han att det skulle bli en… Läs mer

Historiska romaner ska helt enkelt vara riktigt goda samtidskommentarer. 


De usynlige är titlen på Roy Jacobsens nya bok som han berättade en hel del om i samtalet på Louisiana literature. Boken handlar om livet på en ö i Nordnorge och han menar att det är en fabel som han skrivit. Ett litterärt koncentrat av alla tappar nordnorska öar. En saga om vacker besjälad natur, helig och mystisk som också nödvändig för att överleva. Tiden är den när oljan kommer till landet, det är efter kriget och plötsligt ska alla barn göra något annat än sina föräldrar. De ska bli något mer.

På ön bor den lilla familjen… Läs mer

Se samtalen från Sigtuna Litetraturfestival på nätet!

… Läs mer

Välkomna till kulturkollo.se Just idag är det min dag!

… Läs mer

Men hallå, ska mänskan aldrig skriva om Louisiana Literature då? Vi väntar otåligt …

Jodå, men först kommer en reflektion kring Curtis Sittenfelds senaste roman Systerland.  Minnesgoda bloggläsare vet att jag inte är särdeles förtjust romaner om synska tvillingar (hej Niffenegger och Ljungqvist), faktiskt inte romaner om övernaturligt överhuvudtaget. Hur kommer det då sig att jag läser en bok om två synska systrar i St Louis som har förbannelsen eller är det gåvan, att kunna se och lägga märke till mer än vi vanliga dödliga?

Enkelt svar: Jag gillade Prep  (I en klass… Läs mer