Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden  är Åsa Fosters andra novellsamling. Jag läste hennes kritikerrosade debutsamling Man måste inte alltid tala om det förra våren och mina förväntningar inför läsningen var höga. Kanske lite för höga.

I debutsamlingen var miljön Sydafrika och det gjorde att de novellerna kändes som att de hade något extra, nu är miljöerna Skåne och jag ska inte säga att det är platt fall men jag har väsentligt svårare att engagera mig i de här berättelserna. Med en novell så har författaren så få rader på sig för att sätta både miljö, karaktärer och handling… Läs mer

Men hur kan du skriva på den här datorn? 


Det är en av de vanligaste frågorna som jag får när någon utomstående får syn på mitt tangentbord. Mitt hamrande sliter ut bokstäverna på ett kick och jag klistrar på nya, som slits ut … Många och långa texter har skrivits på den här datorn. Men inte innehållande w, q, z och x då. Say No More. 


Kulturkollos tema den här veckan är Att skriva och tisdagsutmaningen handlar om just det. Jag svarar lite kort såhär på lördagseftermiddagen. 


1) Berätta något om ditt skrivande – vad skriver du (blogg, poesi, brev)? Var skriver du? När skriver du?… Läs mer

Varför är det när vi håller på att mista dem vi saknat som vi äntligen möter dem?

Det frågar sig berättaren i Grégoire Delacourts roman allt vi såg var lycka och en känsla av saknad löper rakt igenom den här fina berättelsen.

André är mitt i livet och besöker sin cancersjuke far, hela sitt liv har han längtat efter och saknat sin mor och när han nu ska ta avsked av sin far så inser han att också fadern varit frånvarande hela hans liv. André är nu också far, han har två fina barn men ingen fru. Den vackra familjeidyllen där man bara valde att se lycka har kr Hon har lämnat honom för en mer spännande man. Han själv… Läs mer

Igår kunde man på Kulturkollo läsa en fin intervju med Xiaolu Guo och jag passar på att reprisera min text om hennes roman som jag läste i påskas.

Jag är Kina är en påskgul roman som passar fantastiskt bra att läsa en långhelg som denna. Den är en text som är både lättläst och synnerligen tänkvärd. I lager på lager diskuterar Xiaolu yttrandefrihet, diktatur och livet som dissident samtidigt som en vacker kärlekshistoria vecklas ut framför våra ögon. Genom brev mellan Mu och Jian, lappar och dagböcker får jag som läser följa två ungdomar i Kinas väg mot medelålder. Det framgår ganska snart att

På författarbokcirkeln under årets bokmässa så pratade Cilla Naumann mycket om sitt skrivande och en av alla anteckningar jag har i mitt block lyder typ:

Jag jobbar hela tiden med språket, skriver, stryker, skriver, styrker och det strukna lämnar alltid spår i den färdiga texten. Tomrummen av det strukna finns där och de fragment av texter som lever kvar genom alla bearbetningar, som överlever processen blir till de byggstenar som romanen konstrueras kring.

(ur minnet från i lördags, 20150925, så inget direktcitat)

Veckan på Kulturkollo handlar om skrivandet. Kolla in!… Läs mer

Jag hade liksom tänkt att skriva något lite småkul och sammanfatta min mässa men det blir intet. Just nu vårdar jag min boksmälla med mineralvatten och en härlig fransk feelgod med svärta. Jo men, just. En bok alltså. Läsa, det gör man inte alls en mässhelg, men nu så.

Verkligheten attackerar och framåt veckan ska jag på ännu ett utbildningstillfälle på GU. Inte särskilt sugen alls men måste man så måste man. Får lägga undan min roman och ägna mig åt samhällsvetenskapliga metoder istället!

Sista bilden från mässan får bli en av Jan Guillou. Han är det närmaste inventarie på mässan och behöver komma… Läs mer

… Läs mer

Linda Olsson satt i cafét bredvid bokbloggarrummet och jag kunde inte hålla mig från att gå fram. Hon berättade att det var fjärde dagen på mässan och att nu längtade hon lite hem. Hennes nya deckare som hon skrivit tillsammans med Thomas Sainsbury utspelar sig i Nya Zeeland och deras gemensamma bok Ingenting är glömt hade svårt att bli utgiven där. På andra sidan jorden vill man läsa deckare med nordiska och brittiska miljöer – inte om Auckland. 🙂  I Australien däremot, där finns den utgiven. Nu skriver de på del 2 i den blivande trilogin om Sam. Jag ser fram emot. Hon tackade också alla… Läs mer