… Läs mer
Jag hoppar på tisdagsutmaningen inne på Kulturkollo idag eftersom havet är mitt element. Vi har en liten stuga nära havet och jag tycker mycket om att vistas där, helst i stillhet på en liten kobbe i Stigfjorden. Då har jag det gott. Badandet däremot blir allt mer sällan, sommarens finaste bad tror jag var vid Smithska udden i slutet av sommaren. Ljummet i vattnet och sensommarkväll som jag kommer att minnas länge, läge.
Böcker med anknytning till havet (eller öar som ligger i havet) kan jag tipsa om många, många. Ska jag välja ut några så får det bli Vi, de drunkade av Carsten Jensen, Sjöjungfruns … Läs mer
Tilde de Paula Eby har i dagarna släppt sin självbiografiska bok Tiden läker inga sår och den landar i den svenska samtiden som en rejäl påminnare om hur det är att växa upp i en familj som präglats av rotlöshet och migration.
Tilde själv växte upp och blev den duktiga flickan som minsann skulle visa att hon hörde hemma i Sverige, hon såg till att vara lagom framåt, lagom smart, lagom söt och lagom det mesta. En dag ringer det en kvinna till TV 4 och berättar för Tilde att hon har en väska i sin ägo som hon tror kan höra till hennes släktingar. Väskan var funnen på vinden i Kubas konsulat i Chile… Läs mer
Snart sätter en ny Kulturkollo läser igång! Häng med oss och prata om en klassiker i deckargenren!
Har du inte varit med och bokcirklat på Facebook någon gång tidigare så tycker jag att det är dags nu. Vi pratar i en sluten grupp som du ansöker till här. Väl mött!… Läs mer
Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden är Åsa Fosters andra novellsamling. Jag läste hennes kritikerrosade debutsamling Man måste inte alltid tala om det förra våren och mina förväntningar inför läsningen var höga. Kanske lite för höga.
I debutsamlingen var miljön Sydafrika och det gjorde att de novellerna kändes som att de hade något extra, nu är miljöerna Skåne och jag ska inte säga att det är platt fall men jag har väsentligt svårare att engagera mig i de här berättelserna. Med en novell så har författaren så få rader på sig för att sätta både miljö, karaktärer och handling… Läs mer
Men hur kan du skriva på den här datorn?
Det är en av de vanligaste frågorna som jag får när någon utomstående får syn på mitt tangentbord. Mitt hamrande sliter ut bokstäverna på ett kick och jag klistrar på nya, som slits ut … Många och långa texter har skrivits på den här datorn. Men inte innehållande w, q, z och x då. Say No More.
Kulturkollos tema den här veckan är Att skriva och tisdagsutmaningen handlar om just det. Jag svarar lite kort såhär på lördagseftermiddagen.
1) Berätta något om ditt skrivande – vad skriver du (blogg, poesi, brev)? Var skriver du? När skriver du?… Läs mer
Varför är det när vi håller på att mista dem vi saknat som vi äntligen möter dem?
Det frågar sig berättaren i Grégoire Delacourts roman allt vi såg var lycka och en känsla av saknad löper rakt igenom den här fina berättelsen.
André är mitt i livet och besöker sin cancersjuke far, hela sitt liv har han längtat efter och saknat sin mor och när han nu ska ta avsked av sin far så inser han att också fadern varit frånvarande hela hans liv. André är nu också far, han har två fina barn men ingen fru. Den vackra familjeidyllen där man bara valde att se lycka har kr Hon har lämnat honom för en mer spännande man. Han själv… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Den här bloggen innehåller kakor. När du klickar dig vidare så accepterar du också att kakor hamnar på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Senaste kommentarer