Nu är det dags att sammanfatta året. Här inne hos mig så blir det några små kortisar. Det blir fem dagar med fem listor på bloggen och jag tänker mig att plocka ut några godbitar ur årets kulturskörd. Jag har läst (ungefär 170 titlar från 40 olika länder), besökt konstutställningar, sett några teateruppsättningar, besökt litteraturfestivaler, bokcirklat och läst (igen). Jag inleder mitt listande med mina fem finaste kulurtantsupplevelser:

Louise Borgeouis på Moderna och Massolits hedersamma pris till årets bokblogg. En solig dag i mars åkte jag till Stockholm och fick se både en fantastisk… Läs mer

Då var min julläsning avklarad. Jag hade sparat bokmässefyndet Lyckligt Lottad till långhelgen och det var ju ett perfekt drag. Amy Blooms historiska roman var härlig underhållning!

Det är 30-tal i Ohio och boken börjar med att 12-åriga Eva blir avsläppt på sin fars trapp. Hans välbärgade fru från fin familj har dött och nu ska Eva kanske kunna få ta del av det ordnande liv som han gett sken av att leva. Snart förstår Eva och halvsystern Iris att det är upp till dem att bli sina egna lyckans smeder. Iris sparar alla pengar hon vinner i olika talangtävlingar så att de kan resa till Hollywood. Väl… Läs mer

Sista dagarna innan julhelgen har jag lyssnat på några korta texter och Solblekt av livet  är perfekt sällskap när man pysslar med annat eller, som jag idag har hela huvudet fullt med snor. Mark läser själv sin samling av kåserier och man kan inte annat än charmas. Hans underfundiga humor och hans påprickeniakttagelser av samtiden gör att man går omkring med ett småleende på läpparna. Aldrig elakt, aldrig plumpt men ändå med viss skärpa – så berättar han sina små historier som är både kvicka och tankeväckande. Och snyggt skrivna, han kan det där med att få till en knorr, han Mark.… Läs mer

Det här är hjärtat – vad kan man använda för ord som gör den här dikten rättvisa? Det är en sorgesång, en kärleksvisa och en protestmarsch. Varför ska du gå och dö innan mig? Hur ska jag kunna leva mitt liv vidare utan dig? Hjärta – slå, slå, slå!

Jag har lyssnat på Bodil Malmsten som själv läser sin dikt om sorgen, och på något vis så berörde det ända in i benmärgen att höra henne läsa. När man följer henne på twitter så förstår man att hon själv är mycket sjuk och på något vis så blir texten om sorgen så ofattbart drabbande. Det här är en text för alla som saknar, alla som älskar eller har älskat. … Läs mer