Om vintern av Karl Ove Knausgård är en sådan där bok som trots sin lågmäldhet och ofta lyriska språk bara knockar till och ruskar om. Hans reflektioner/noveller/essäer/dikter (?) om vardagliga ting och vardagliga företeelser är så fin läsning. De gör det där som riktigt fin litteratur förmår, de låter läsaren vila i det bekanta samtidigt som de ruskar om och väcker tankar. I Om vintern är det december med mörker och födelsedag, det är julförberedelser och gäster och det är väntan på den nya lilla familjemedlemmen. I små korta texter så undersöker Knausgård sin vardag och ett ting som en

1. Det bästa med julen som jag vet,
det är inte julmat och alla paket.
Det är när i fönstret vi har hyacinter,
en julstjärna uppe, och ute är vinter.

2. Det bästa med julen som jag vet,
det är inte julmat och alla paket.
Det är när man stökar och pyntar i husen.
Och julkvällen,

Till alla med barnasinnet kvar: Djur som ingen sett utom vi av Ulf Stark och Linda Bondestam

Till de små: Singers melodi av Vanna Rosenberg

Till mellanåldersbarnen: PAX-serien av Åsa Larsson

Gågna veckans lyssning har varit Bländad av Petra Holst och jag har nästan mått lite fysiskt illa av den. I villaområdet bor Liv och Martin med sina tonårsdöttrar. De har ett fint äktenskap och lever ordnat och städat. När så Malena flyttar in så förflyttas Liv tillbaka till det sista året i gymnasiet när de två var klasskamrater och Livs första reaktion är att inte hälsa. Trots att de varit vänner så vill hon inte ha något att göra med sin nya granne, det är något som inte stämmer med henne. Runt om henne frodas intriger och konflikter och snart sprider de sig till grannarna i området, till Livs arbetsplats

– Om jag ska ha ett jobb när jag blir stor så är det polis.
– Det tycker jag låter som en bra plan, poliser är ju snälla och hjälper människor.
– Och om det kommer en tjuv så brottar jag ner han direkt. Man måste vara stark när man ska sätta fast handkolvarna också, vet du.

Så när, så nära att det var att jag drog till med frökenklyschan nummer ett.

– Men då får du äta upp din mat så att du blir stor och stark.

Det sa jag. Inte.