I Göran Redins andra del av Lövbergatrilogin En skärva hopp  återser vi tvillingarna Erik och Karin från Lövberga gård i Östergötland. Det är tidigt 1630-tal och Erik har tagit värvning i Östgöta ryttare. Han befinner sig på väg till kriget på kontinenten, Karin har tagit tjänst hos den holländske bokhållaren på Finspångs bruk. Med sig har hon sina kunskaper om läkekonst som hennes farmor lärt henne och en fallenhet för att läsa, räkna och lära nya språk. Kvar hemma på gården är storebror Anders som allt mer längtar till den dag då han ska kunna starta sin egen familj och bli bonden på

Saker jag hade velat veta när jag var 15  är antologi nummer två som jag skriver om på denna internationella kvinnodag. Kanske är det en slump att de båda textsamlingarna dyker upp just nu, eller så är det helt enkelt så att det är en osedvanligt bra idé som två förlag nappade på oberoende av varandra. Vem vet?

Tanken i både Brev till min dotter och Saker jag hade velat veta när jag var 15 är att kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter skall dela med sig av pepp och fallgropar, mod och styrka till nästa generation. I den här antologin, som sammanställts av Diana Olofsson

Sök alltid fler svar än de givna, andra svar än majoritetens. Sök fler infallsvinklar, lär dig att det finns flera perspektiv på allt. Låt kärleken till dig själv, till livet och till dina medmänniskor vara din religion. 

Så lyder några av råden som Elcim Yilmaz skrivit ned i brevet till sin dotter. Hon berättar i inledningen av den här antologin att idén till samlingen kom när hon själv drabbades av en cancersjukdom. Hon började genast skriva sin historia, samla ihop sitt liv, för att kunna ge det till sin då fyra år gamla dotter.

I Brev till min dotter får vi läsa 13 personliga och uppriktiga

Lövberga, ett litet hemman i Östergötland, är startpunkten för serien om tvillingarna Erik och Karin. De föds i början av 1600-talet till en syskonskara som växer upp tillsammans med mor, far och farmor på den lilla gården. Båda syskonen är vakna och vetgiriga och vill något mer än bara stanna hemmavid. Karin lär sig läkekonst av sin farmor, Erik går i lära hos en pälsjägare och de två får lära sig läsa och skriva hos byns präst. Snart är byn dem för trång och de tar sig var för sig ut i världen. Kanske är det lite Arn-varning som blinkar här, de är ovanligt försigkomna och kanske aningen för driftiga för

Truly, Madly, Guilty är den engelska titeln på Liane Moriartys roman och på svenska har den fått den långsökta titeln Andras vänner. Jag associerar till ”Mina barn och andras ungar” och det ledde mig in på fel spår från början i min lyssning. Kanske är det det som gör att jag inte riktigt fastnar i den här långa, långa relationsromanen.

Visst handlar den här romanen om hur tre par ses på en grillfest, och på festen inträffar något som påverkar dem under lång tid efteråt och visst är två av kvinnorna gamla vänner, men varför den titeln? Upplägget känns igen från Stora små lögner