Tiden är inte än är en riktigt fin roman skriven av en av mina svenska favoriter. Elin Boardy berättar om ett Europa i förändringens tider och som alltid är det mycket läsvärt. Helena skriver så vackert om den på Kulturkollo idag och imorgon är mitt huvud förhoppningsvis såpass piggt att också jag kan skriva en rad eller två. 


Eftersom jag både har köpt ett eget exemplar av boken och fått ett recensionsex från förlaget så har jag en bok över här hemma i hyllan. Om någon skulle vilja ha mitt exemplar så ordnar jag en enkel liten tävling. 


Berätta här i kommentarerna om din bästa historiska

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar  är Johannes Anyurus tredje roman och som den dramatiska titeln förebådar så är det här en text med mycket dramatik inbyggd. Den skildrar en förändrad värld, en framtid som vi människor har skapat och där den demokrati som vi tar för givet är borta. Berättelsen börjar i nutiden, vi är i en svensk stad där en känd karikatyrtecknare skall framträda i en bokhandel. Tre unga människor förbereder sig i en annan del av staden, de hänger på sig bombbälten, laddar sina vapen och sin mobilkamera. De ska visa världen att det inte ostraffat går att förnedra profeten

Oj så fint det var att återse Alex och Fredrika. Som att möta ett par gamla vänner igen efter en ganska lång tid, ni känner igen känslan. Det var som igår.

I Syndafloder, som Kristina Ohlsson envist hävdar är den sista delen om polisen Alex Recht och hans kollega Fredrika Bergman, så börjar boken som sig bör med ett mord. En äldre man hittas skjuten sittande i sin länsstol framför brasan och snart följs det mordet av en hel radda. Mitt i sommaren skall polisgruppen runt Alex och Fredrika försöka reda ut vad som hänt. Samtidigt handlar det om liv och död på flera sätt i Fredrikas liv och hon lever med