Jag läste härom dagen på Instagram ett inlägg som kallade Koka björn av Mikael Niemi för deckare. Och ja visst. Hela den här berättelsen kretsars kring ett antal oförklarliga dödsfall som sker i och runt byn Kengis i mitten av 1800-talet men deckare. Nja, historisk roman skulle jag väl säga om jag måste facka in den. Prosten Lars Levi Laestadius är en hängiven botanist och har sinne inte bara för att predika den rena tron utan också för de små detaljerna. Han tar sig an dödsfallen genom att använda nya metoder som att dofta aska över pappilarlinjerna på kvarglömda glas och framkalla

Fem noveller av den färske Nobelpristagaren med musik som gemensam nämnare, snabbt utgivna i ny pocketutgåva. Det handlar om musicerande i relation till lyssnande. Man kan gissa att Ishiguro varit mycket musikintresserad och att han varit amatörmusiker själv. Ett återkommande tema är framgång och brist på sådan. I den enda av novellerna som inte handlar om musiker bjuder mannen i ett fallerande förhållande hem en ungdomsvän för att frun skall förstå att det finns sådana som är mer misslyckade än hennes make. Utseende och image som förutsättning för kommersiell framgång inom musik tas upp.