Repris från söndag 12 juli 2015

i tystnaden begravd – ännu mer Alsterdal på min blogg

Så har jag då lyssnat på I tystnaden begravd  av Tove Alsterdal. En liten smula avskräckt blev jag av Bloggbohemen som inte alls hade gillat den här deckaren som utspelar sig i Tornedalen. Jag däremot gillade mycket. Det som är speciellt med Alsterdals spänningsromaner är det grundliga utforskandet av samhället runt/historien runt ett brott och man kan tycka att

Inlandet av Elin Willows var en av de böcker som jag läste på min resa till Norrbotten. Det kändes liksom passande att läsa om hur en sörlänning som kommer till norr upplever de långa ljusa somrarna, raksträckorna som aldrig tar slut, granskogens famn och kuststadens galleria och nöjesliv. Nu tror jag kanske inte att det är Kalix som Willows har i åtanke när hon skriver men det skulle nog kunna varit. På hotell Valhall, där vi övernattade så kan jag tänka mig att det festas en del och där fanns faktiskt en björn i foajén.

I Inlandet bestämmer sig en ung kvinna att flytta till sin pojkväns hemort. Innan

Mot restaurang Utblick på Luppioberget i Tornedalen. Med utsikt över Torne Älv och med Finland på andra sidan vattnet så åt vi en fantastisk måltid på lokala råvaror. Röding, jordärtskockspuré, rotfrukter, ättiksinlagd gurka och palsternackschips. Visst ser ni granskotten?

Pancotta med havtornssmak och syltade havtorn på toppen. 

Lotta berättar att det är här tomten bor … Vi tror henne väl inte men naturen var mycket vacker! 

Utsikt från ett utedass. 

Malörens fyr är en av de första fyrarna som ritades av Nils Gustaf von Heidenstam. Massor om den finns att läsa på https://www.fyr.org/wiki/index.php/Malören

Alla som känner mig vet att jag är extremt höjdrädd men nojor är till för att besegras. Jag gick upp i fyren, ut på den lilla terassen runt och det gick bra. Strålande utsikt!

Hela fyren är byggd i trä. Heidenstam anpassade utseendet efter kapellet som redan stod på ön. 

Fågellivet och naturen var unik. Isens spår med klappersten och åsar var fascinerande!

Kapellet timrades på 1700-talet och en gång varje år hålls högmässa där. Otroligt vacker byggnad som är skeppsformad.

Öns dramatiska historia syns i landskapet med bland annat ett vrak.

Omväxlande natur, klapperstränder och sandstrand. Hed och klippor. Strandråg och strandvial, fjällviva och mängder av lavar. 

Viltskav och mos – stabil och god mat. Vi fick också havtornsdryck och smultrondryck, de bären växer på ön.

Ön är bebyggd med fiskarstugor som numer används sommartid. Lotsstugan, fyren och kapellet syns extra i silhuetten. 

En tillmes båtfärd ut till Malören.

Kvällsljuset var magiskt!

Utsikt från rummet.

Löjrom, västerbottensostspaj och gräslök från ön. Tunnbrödet var supergott!

Han är en misslyckad författare, 42 år, som hade en boksuccé för tjugo år sedan. När Paul en dag möter en tidigare kamrat från universitetstiden (denne är advokat) så jodå, , skriver på en bok och har andra projekt. Paul blir inbjuden

”In the end we chose the book which we felt spoke for our times. Home Fire is about identity, conflicting loyalties, love and politics. And it sustains mastery of its themes and its form. It is a remarkable book which we passionately recommend.”


Så motiverade juryn för Women’s Prize for Fiction att de valde Kamila Shamsies säregna roman Home Fire till vinnare. Romanen har legat i min hylla ända sedan i höstas och snart så ska jag också ta mig an och läsa den. Hennes Brända skuggor var en riktigt fin läsning och jag tycker extra mycket om att läsa texter med andra perspektiv