Sofi åker till ett kloster i Normandie för att skriva en artikel om Marguerite Duras och hemma i Sverige har hon lämnat ett liv i fritt fall, ett äktenskap i upplösning. Hon behöver så väl det lugn som klostret med sitt berömda bibliotek ska erbjuda och när hon anländer dit får hon en cell anvisad. Snart upplever

Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri bär, trots att huvudpersonerna är anonymiserade, med sig en känsla av att vara en starkt personlig text. Vi möter pappan som har en son som han en gång övergivit, sonen som är en pappa och som är orolig och kontrollerande och drömmer om ett annat liv. Varför revisor? Varför inte stand up? Han använder sina nojor för att skjuta upp handlingar och för att bringa ordning åtminstone på något i kaoset som det innebär att leva med småbarn. Just den skildringen, livet med två småbarn är så fantastisk roligt skrivet att man bara smälter, inget förskönande här

I Katharinakoden av Jörn Lier Horst får vi än en gång möta poliskommissarien William Wisting och hans dotter journalisten Line. I den här romanen, som är den första delen i en ny serie där Wisting tar sig an kalla fall, så åker Wisting för att hälsa på sin vän Martin Haugen. De lärde känna varandra för 24 år sedan när Haugens fru Katharina försvann utan ett spår och Wisting utredde fallet. Varje år tar Wisting fram utredningsmappen och fundera på det chiffer som Katharina lämnade på köksbordet innan sitt försvinnande. Vad ville hon berätta?

Samtidigt så börjar Line Wisting tröttna