Helaftonskväll på Stadsteatern tillsammans med en ojämn uppsättning av Shakespeares Kung Lear. Som sig bör på en stor scen så är scenografin och kostym magnifik. Scenbyten och extraeffekter (hur mannen bredvid mig kan sova igenom nästa hela pjäsen är en gåta med alla blixtar och dunder) blir närmast filmiska klipp a la musikvideo och skådespelarna gör en gedigen ansträngning. Musiken, med pampig stämsång, positivhalare och den falskspelande song-a-song writern som charmar damerna är klart fnissig och narren spelad av Lasse Beischer gör sin improvisationsgrej helt ok men …

Var

Årets första bokreflektion blir kring Där fåglarna slutat sjunga av Jenny Quintana. Den är en välskriven spänningsroman som utspelar  sig i en liten engelsk by och  Vi får möta människoro ai den lilla byn i två olika tider. Huvudperson är Anna Flores, hon kommer tillbaks för att begrava sin mor. Anna flyttade för att studera för 30 år sedan och flytten var på många sätt en väg bort från de tragiska veckorna då hennes syster försvann spårlöst och när hennes älskade pappa dog. Nu har mamman dött och Anna måste ta sig an både sorgeprocessen efter en mamma som hon tappat kontakten med,  begravning,

januari: nederländska
februari: danska
mars: kinesiska
april: ungerska
maj: indonesiska
juni:

• 173 titlar lästa, skrivna av författare från 31 olika länder är medioker statistik för att vara mig. Jag är ändå glad över att jag lyckats hålla fast vid läsandet, att den tyngre och mer krävande läsningen fått stå tillbaka är ett faktum. Så är livet. 
• Ljudböcker har varit mina vänner under året som gick och det har blivit många deckare och feelgood-böcker, det är genrer som passar väldigt bra för lyssnande. Mina allra bästa lyssningar

Så har jag då sett den suveräna Glenn Close i The Wife. Som av en händelse så nås jag idag av att Amos Oz har gått bort, han var en av de författare som jag hade önskat skulle fått nobelpriset i litteratur. I filmen så får vi lära känna Joseph Castleman och hans hustru Joan och när filmen börjar så väntar Joseph otåligt på att telefonen skall ringa. Det är mitt i natten till en torsdag i oktober och livet är på väg att förändras för de båda.

Jag gillar det jag ser, boken var stramare i formen då den utspelar sig under en långflygning över Atlanten och den börjar med ett konstaterande från hustrun som sätter tonen

Jag nås av beskedet av att Amos Oz avlidit i sviterna från cancer och jag minns den israeliske författare som kanske mest av alla arbetat för en tvåstatslösning i Israel-Palestinakonflikten. Oz är hebreiska och betyder styrka, en passande pseudomym för en man som hela livet kämpat för fred. ”Make peace, not love” är också ord som dyker upp när man letar fakta kring honom. Kärlek räcker inte, det ska till handling också! Jag hittar till en fin intervju i The Guardian, visserligen från 2007 men jag länkar ändå. Den beskriver hur Oz sakligt och med engagemang försöker hjälpa