Arv och miljö av Vigdis Hjorth är en utmattande läsning, särskilt för en person som har ett komplicerat förhållande till sin familj. Det slumpade sig så att jag lyssnade på boken igår, samtidigt som jag körde till men barndomstrakt för att tända ljus på min pappas grav. I romanen, för det är en roman och inte en biografi, så hamnar Berglijot i en familjesituation som hon inte vill vara del av. Hon trodde att hon bearbetat och lagt bakom sig all kontakt med sin familj. Moderns oro och faderns vredesutbrott, ständiga hot om våld och självmordsförsök har nött ner relationen så att inget var möjligt längre.
Dvalan av Camilla Grebe är en ruggigt stark deckare. Starka personporträtt, spännande handling och riktigt otäcka frågeställningar som man som läser måste hantera. De olika parallellhandlingarna kommenterar varandra och jag vill egentligen inte skriva något alls om handlingen, det skulle kunna förstöra läsningen. Så mycket kan jag väl ändå avslöja att det handlar om barn som på olika sätt far illa, råkar ut för olyckor eller dör. Inget för de som har svårt för den sortens deckare alltså. Jag avslöjade ganska tidigt vad som hände men det spelade absolut ingen roll, det var ändå både underhållande
Egentligen så är det inte särskilt viktigt för mig med platser att gå till med sorg och jag är inte särskilt bra på det där med att sätta blommor och tända ljus men ibland så får man bara göra det. För min pappa så var det hans starka önskan att aldrig behöva flytta – bara över vägen till kyrkogården och helst ville han ha en plats med utsikt. Den medeltida kyrkan, som jag vuxit upp bredvid, har det vackraste av lägen uppe på kullen med vidunderlig utsikt. Vi hade snälla släktingar som avstod en tingad plats för att pappa skulle få sin utsikt. Den är magiskt vacker också en kulen dag som idag. Varje juldag
För precis ett år sedan firade vi vintersolståndet med bubbel och bloss. Vi hoppades då att de besked som M fått på sjukhuset skulle innebära lite mer tid. Kanske till och med en sommar tillsammans? Så blev det inte, tumörmassan bredde ut sig och smärtan blev ohanterlig, funktion efter funktion slogs ut. Infektion efter infektion följde och snart var den lilla strimman hopp slocknad. Efter ett Annus horribilis så hoppas jag nu på ett Annus Mirabilis. Nej, det behövs inget Mirabilis, ett helt vanligt år funkar det också.
Mot ljusare tider!
Nu har jag lyssnat ikapp på de 21 avsnitt som hittills sänts av radiokalendern Tonje i Glimmerdalen och det är en riktigt fin dramatisering av romanen Tonje och det hemliga brevet av Maria Parr. Jag har hört av flera lärarkollegor att den fungerat mycket bra att lyssna på tillsammans med elever, det är inte så ofta man kan bjuda teater i skolan och då är radioteater ett mycket fint alternativ. Här i Göteborg är det väldigt grått och mörkt så det är extra mysigt att lyssna på en berättelse som utspelar sig i ett vackert snölandskap!
Tänk vad som kan hända en vanlig onsdag, gofika med bubbel, fin present från tomtemor i Kungälv och dessutom leverans från bräckboden i måndags. Baddare väcker barndomsnostalgin och aldrig är något så gott som det man inte bara kan köpa när som helst. Kungälv levererar!
Har ni ännu inte sett En engelsk skandal med Hugh Grant och Ben Whishaw på Play så gör det. Så väldigt brittiskt, perfektion in i minsta detalj och väldigt bra skådespelarinsatser. Hugh Grant kan annat än romantiska komedier och Ben Whishaw var ju redan i The Hour helt enastående. Nu är han ännu bättre. Musiken, miljöerna, allt. Excellent!
I Husdjuret av Camilla Grebe får vi ännu en gång möta beteendevetaren Hanne och poliskommissarien Peter. Det är december och de är utsända att undersöka ett gammalt kallt fall i Ormberg, en liten håla i Sörmland. För att få lokalkännedom så ingår den unga polisen Malin också i gruppen, hon som kämpat så hårt för att lämna den lill orten och nu är hon tillbaks. När berättelsen börjar så hittas en skalle under ett röse i skogen av Malin som tonåring, och det är nu det fallet som skall öppnas igen. Vid samma röse hittas en iskall decemberdag Hanne, utan skor och förvirrad. Det är en ung pojke som hittar henne
 |
| Helgens soundtrack – jag gillar det symfoniska mer än jag trodde var möjligt. Det melodiösa tar ändå över och visst är det mer snyggt än skramligt men allt har sin tid. Just nu passar det här mig oväntat bra. |
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer