repris från måndag 5 februari 2018

”Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem skall påminna mig om vad jag ska tycka? Vem skall hålla mig på plats? 

Då får jag hitta min plats.”

Så har jag hamnat i tidigt nittonhundratal igen! I Ida Jessens En ny tid  får vi

Hon är nu vuxen och i återblickar får man följa hennes uppväxt med sin stora familj i Niagara. Som

”Kompisen är så arg att han nästan brinner upp. Inifrån.” Och allt började med att han gick med Olivia till dagis och när han kom hem igen så leker Dockan med Räven och Räven säger ”Det går inte att leka tre. Faktiskt.” Inte förrän Kompisens argeld brinner i honom och Krigargubben kommer på att de

Här hemma blir det inte särskilt mycket läst alls för jag sorterar och rensar och packar och gör fint. När man ska sälja en lägenhet så är inte bara att städa undan det värsta och lägga gröna äpplen i en skål … Det ska stylas. Idag har J hjälpt mig med biblioteket. Det är så snyggt i mina hyllor att det är en fröjd att skåda. Om det duger för stylisten på torsdag det får vi se men nu har vi följt de instruktioner som jag fick. Visst vill man sitta här och läsa?

I podden Vad vi pratar om när vi pratar om böcker  så pratades det häromveckan om Den odödliga sagan av John Yorke. jag har den intressanta boken i min hylla och tänker att jag ska komma till den när jag har det lite lugnare omkring mig. I podden talar Alex Haridi om dramaturg och hur man kan tänka när man sätter ihop en berättelse. Jag blir lite beklämd när jag tänker på att skriva böcker eller manuskript kan vara en matematisk formel och särskilt intressant blir det när Anna Bågstam berättar om vilka kriterier hon följer när hon skriver för Storytel. Jag blev helt enkelt nyfiken på att lyssna

Den här människan (alltså jag) är slut som artist. Så är det.

Fint då att man kan stanna inne i sin säng och tillbringa kvällen med Richard Gere. Jag har sett motherfatherson s första fyra avsnitt och jag gillar hittills. Underhållande serie om mediavärlden och välproducerat av BBC. Rekommenderas. 

Om jag hade varit riktigt på tårna så skulle förstås det här inlägget kommit igår den 24 oktober. Ni vet den där dagen då det är exakt två månader kvar till julafton …

I mitt liv så är det aningen tidigt att börja tänka på julen redan men så dräller det in en massa jul-lit i nyhetsflödet och visst kan jag inte motstå att lyssna på Julafton på den lilla ön i havet av Jenny Colgan under tiden som jag röjer i mitt förråd och sorterar mina böcker. Jag har minsann sett på Instagram att ett gäng bloggare fått boken, en fin temugg och te i ett paket på posten. Jag har inte fått ett en enda liten tepåse så jag fick snällt

Genom dina ögon av Peter Hoeg är en roman som handlar om en författare som heter Peter och som söker sig till ett forskningsinstitut där man kan genom avancerad teknik kan se in i människors medvetanden. Där arbetar Lisa och den återupptagna relationen med henne är en av de riktigt fina delarna av den här boken. Peter vill hjälpa sin vän Simon som vid upprepade tillfällen försökt ta sitt liv. Genom terapi så kan forskarna ta sig in i minnena och hjälpa människor med svåra trauman. Snart blir Peter Lisas medhjälpare och de möter många olika patienter på institutet.

På sextiotalet möttes Peter, Lisa