 |
| Välkommen till Kulturkollo där vi idag inleder temat människor emellan! |
… Läs mer
Lite död runt ögonen av David Ärleman har varit en riktig snackis i sociala medier de senaste veckorna. Boken är David debut och den handlar om Bodil som är 6 och går i förskoleklass och pappa Arto som förtvivlat försöker hålla ihop sin lilla familj. När mamma Sofia dog i en överdos för drygt ett år sedan bestämde sig Arto för att lämna sitt eget missbruk och skapa ett hem för dottern. De bor i Sofias lägenhet på Söder och på helgerna så går de. Långt. För att bli trötta och för att hålla sorgen stången. (Just det kan jag identifiera mig så starkt med.)
Det är inte enkelt för Arto att hålla sig ren och när han
Just nu kan man se serien Kalifat på SVT. Ikväll sänds del 2 i tablån och jag har hunnit se 5 delar på play. Det här är en serie som landar precis i mitt knä. Jag arbetar med barn och vuxna som flytt från IS grymheter, jag arbetar bland familjer som själva har eller har har släktingar som stridit, jag arbetar på en näraförortsskola i Göteborg där den sociala kontrollen är stark. En del av flickorna bär hijab från första dagen i förskoleklassen samtidigt som samarbetet är mycket gott med alla föräldrar. Familjerna har många olika trosuppfattningar och i skolan har vi ett gemensamt mål att arbeta
 |
| Vardagsrum = förråd |
Jomen, eftersom jag just sålt och köpt lägenheter, flyttat till mindre och halverat mitt bohag och ska resa på en långresa till Asien om ett par veckor så vore det väl bra att dra igång en renovering i sommarstugan?
Tycker ni inte?
Till mitt försvar så är det här med renovering i stugan en process som drogs igång förra våren. Jag anlitade hjälp med att göra iordning taket och letade samtidigt efter hantverkare som kunde ta sig an badrummet. Taket blev fixat och jag hittade en lokal hantverkare som sa att han kunde ta sig av hela ombyggnationen av badrummet. Kruxet var att han
– Vad ska du läsa innan resan? frågade min kollega och jag svarade helt ärligt att jag knappt fattat att det snart är dags. Jag har fått omvärdera mitt liv de senaste åren och inser att det där med att vänta tills man är pensionär med att uppleva saker. Det håller inte. Jag har länge haft en tanke om att uppleva de länder som fascinerat mig i litteraturen under många år och nu är det dags för resa till norra Indien. Förra året var det Sydafrika nu nytt land, ny kontinent. För att avhjälpa en smula att jag mest packat och flyttat och försökt hålla mig frisk det senaste halvåret så beställde jag i vart fall
Med anledning av att Testamente idag nominerats till Sveriges Radios romanpris så publicerar jag en repris av mina tankar om den.
måndag 8 juli 2019
testamente – Nina Wähä
Nina Wähä läser själv sin roman Testamente och hon gör det mycket bra. Det här är en fantastiskt bra bok om hur det är att lämna sin barndomsbygd och sedan återvända. Hembygden för Annie är Tornedalen på den finska sidan och hon har vuxit upp med älven brusande i fjärran, jorden som skall brukas och arbetet på gården som skall utföras oavsett vad som händer. Syskonskaran är stor, 12 barn är i livet
Sveriges Radios romanpris är ett riktigt roligt pris att följa, mest för att det under litteraturveckan sänd mycket intressanta samtal om alla de nominerade böckerna. Jag brukar försöka läsa dem alla och någon gång har jag också varit på utdelningen. I år är det Karlstad som är värd och litteraturveckan går av stapeln i slutet av april. Två av de nominerade titlarna har jag läst: Oktoberbarn och Testamente. Två har jag tänkt läsa: W och Köttets tid.
Både Oktoberbarn och Testamente var böcker som jag tyckte mycket om när jag läste och jag passar på att köra ut en repris av mina texter om dem under
Söndagssällskapet var Ett hem att dö för av Lina Arvidsson och det var en helt ok psykologisk spänningsroman. Krypande spänning och ett par oväntade twister gjorde att jag lyssnade klart, slutet ska jag då rakt inte avslöja här.
Hanna är 22 och jobbar som tomvikarie på hemtjänsten, när boken börjar så har hon just satt sig på tunnelbanan med tre kassar och en resväska. Hon måste flytta, igen. Bostadssituationen i Stockholm är otroligt svår men flytta tillbaks till Sala vill hon absolut inte. Nu har hon hittat ett rum i ett kollektiv och helst av allt skulle hon vilja ha en egen vrå. På arbetet möter
Dödsspiralen av Leena Lehtolainen är ytterligare en återutgiven deckare i serien om polisen Maria Kallio, Esbo. Boken kom första gången 1997 och det märks att det här är en deckare med en hel del tid på nacken. Den upplevs mycket gammalmodig och skriven efter den där mallen att allas utseende måste beskrivas och att det mesta skall förklaras. Precis så som de flesta nordiska deckare skrevs för 20 år sedan. Styrkan med den här serien är den mänskliga polisen Maria Kallio, hon är sympatisk och hennes privatliv är lagom komplicerat. I den här boken väntar hon sitt första barn och tankarna inför föräldraskapet
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer