Idag läser jag en fin recension i SvD av Mikael Fants roman Vattnet i Mars som kom ut just i mars och jag själv påminns om att jag denna vår läst tre svenska nyutkomna romaner om tre generationer, tre familjer, i landsbygd eller bruksort där några av de bärande temana varit drömmarna om ett annat liv och svårigheterna att samtala med och förstå varandra. De som lämnade och de som stannande kvar. Porslinsfasaderna, Då tänker jag på Sigrid och så Vattnet i mars. Bjuder en repris av min text från i mars:
Senaste kommentarer