… Läs mer

Köerna ringlar rockstjärnelånga till H1 och det är en härlig känsla att konstatera att intresset för den relativt smala litteraturen är megastort. Lena Andersson och Philip Teir har skrivit höstens kärlekshistorier och i seminariet samtalar de om hur man bär dig åt när man dekonstruerar och plockar isär kärleken. Lena känner sig bekväm med seminariets rubrik men tänker samtidigt att frågan är evig. Kärlek eller avsaknaden av kärleken. Philips roman dissekerar mer äktenskapet och bristen på kärlek. Björn Larsson tänker att om man undersöker kärlek så kanske den försvinner, vi har läst om… Läs mer

I Märkta för livet har debutanten Emelie Schepp skapat en spännande berättelse som flera gånger under läsningen överraskar mig. Det vänder och vrider, snor sig om vartannat och dåtid och nutid nystas sakta upp. För mig är det alltid extra otäckt att läsa deckare där barn är inblandade och i den här boken är det hemska grymheter som begås, mot barn och vuxna.

Jana är en ung, framgångsrik åklagare i sin barndomsstad Norrköping och vad inget vet är att hon i nacken har bokstäverna KER inristade, det är namnet på en grekisk dödsgudinna och mardrömmarna om natten  låter Jana förstå… Läs mer

Fröken frågar deras namn
svaren är ja som i jag
som i vi som är barnen

Barnen av Tove Mörkberg är något så ovanligt som en diktsamling som presenteras här på bloggen. Jag läser sällan lyrik men de här texterna trängde sig med humor och tyngd in i min vardag. Mörkberg tar i sina texter barnens perspektiv och särskilt de dikter som handlar om skolan tycker jag mycket om. Med få, få ord finns hela känslan där:

Skolan som
ryggan som ska bäras
 
I rum för poesi kan man ta en paus från stimmet på mässgolvet och lyssna en stund, lördagen  är det som gäller och
10 november kommer Tove till Litteraturhuset… Läs mer