I Sevilla fick Cristobal Colon finansiering av drottning Isabella att rusta sin Santa Maria och ge sig av mot Indien, redan då var staden ett kungligt säte i Spanien. Förutsättningarna för att bygga en stad, en skyddad hamn, fanns och floden med det krångliga namnet gjorde att de stora handelsfartygen kunde angöra Sevillas kajer. 1503 och med påvens uppdrag att frälsa indianerna hade staden monopol på handeln med Amerika, rikedomen växte snabbt. Tyvärr slösades den också sedan bort på att bland annat föra krig, bygga kyrkor och enorma privatpalats. Idag är det svårt att tänka sig redden här

Med utsikt över en av världens största katedraler så var vi förstås tvunga att gå en runda inne i kyrkorummet också. Mycket guld är det. Kapell efter kapell fyllda av altare tillägnade ett eller annat helgon, en enorm rikedom samlad av den katolska kyrkan på en och samma plats. Jag vet inte om det är det lutheranska arvet i mig som gör att jag knappt kan titta till slut. All denna rikedom har ett ursprung, Sevillas guldålder var under 1500-talet då fartygen lastade med rikedomar anlände från Amerika. Allt överflöd har en stor befolkningsbas som arbetat för att det ska kunna komma till stånd. Just idag,

Stora lummiga områden mitt i stan hyser rester av utställningen 29. Magnifik är Plaza de Espana, lika magnifikt är cerveza con tapas.