Det intensiva livet downtown i SF kräver sin kvinna, intrycken är många och man måste ständigt titta åt ett annat håll för att inte bli totalt deprimerad. Eftersom man alltså jag tillhör den priviligerade klassen så kan jag sätta mig på buss 45 och åka 20 min och hamna på Union Street. I ett pastellfärgat område ligger de välskötta husen på rad, man ser stranden i varje gatuhörn och varannan butik är hälsorelaterad. Så finns också en söt liten bokhandel. Några små minnen blev köpta och sedan promenad till Marinan och kanten av Fishermans Wharf där Ghirardelli har sina chokladbutiker. Köpte
Mörkret kommer redan vid halv sex på kvällarna och med det kylan. Riktigt kallt och vintrigt så man måste hålla sig i rörelse. Vid Ferry building finns en liten saluhall med närproducerat som var fin. Utsikten över Bay Bridge är också fin på kvällen med belysningen tänd.
På spårvagnslinje F har de samlat ihop ett gäng olika gamla vagnar och den trafikerar hamnen med alla pirarna.
En independent bokaffär är City Lights Books och utbudet var riktigt fint. Tydligt var att den nordiska roman som förväntades sälja var Knausgård. Något exemplar av Lagerkvist, Enqvist och Klougart fanns
Dagen spenderades med konst. Promenerade till Yerba Buena gardens och inledde dagen med att se minnesmonumentet för Martin Luther King. Sedan dags för SFMoMa. Fantastiskt fint konstmuseum med sju våningar konst och supervacker arkitektur.
En sal tillägnades Alexander Calders skulpturer och mobiler. Han tillbringade tid i SF och det var extra kul att se honom på hemmaplan. Annars är det ju så att det som finns på moderna museer världen över är ganska same same, det vi sett i Tokyo har vi sett i Berlin och London, har vi sett i Stockholm eller på Louisiana och också i San Fran. Skillnaden här
Kort kort liten kommentar blir det kring varje bild för att stärka upp minnet. Dagen inleddes med en promenad till ändstationen på två av spårvagnslinjerna. Powell St är också hotellets gata så det var nära och bra. Vi åkte i svindlade fart, Jonna stod upp och höll sig i och det var inte läge att fota. Branta backar och en förare som stod och bromsade manuellt med en lång hävstång förbunden med ett kugghjul. Klart värt väntan i kön. Mot Fishermans Wharf.
Två pepperkakssmakande soyalatte senare så vandrade vi runt i ett nyvaket fiskeläge. Krabbor, båtar och nästan turisttomt. Vädret var lovande
Helge Skogs uppläsning av Möss och människor som jag lyssnat på de sensate dagarna är bästa sortens ljudbok. En ganska okomplicerad handling skrivet på ett språk som är som gjort att spelas på en scen. Texten rör sig hela tiden mot det där som man som lyssnar förstår kommer att hända, oundvikligen kommer det att sluta olyckligt och utan att överdriva i sin läsning bidrar Skog till den känslan. Mycket bra!
Själva handlingen är säkert känd för de flesta, de två vännerna är på väg till ett nytt daglönarjobb på en gård i Kalifornien, George är den med hjärnan och Lennie har styrkan och lojaliteten
“Cannery Row in Monterey in California is a poem, a stink, a grating noise, a quality of light, a tone, a habit, a nostalgia, a dream. Cannery Row is the gathered and scattered, tin and iron and rust and splintered wood, chipped pavement and weedy lots and junk heaps, sardine canneries of corrugated iron, honky tonks, restaurants and whore houses, and little crowded groceries, and laboratories and flophouses. Its inhabitant are, as the man once said, ”whores, pimps, gambler and sons of bitches,” by which he meant Everybody. Had the man looked through another peephole he might have
Nu börjar det närma sig vinterns stora äventyr. Mot andra sidan jorden bär det av om ett par veckor och planeringen är i full gång. Jag har börjat läsa en och annan passande bok också så det blir nog några inlägg här de kommande veckorna. Just nu är det alla fina kartor som jag fått av Marie som detaljstuderas. Kanske har du några tips till mig? Något som inte skall missas? Någon bra roman som man måste läsa? Film som måste ses? Tipsa på!
|
| Imorgon på Kulturkollo är det dags för mitt Italieninlägg. Värmer upp med en bild från Villa d’Este, 2009. Och dagarna går … |
Efter gårdagens besök i den engelska trädgården på Tjolöholm känner jag för att fortsätta med lite mer engelskt. På vandringskartan i Somerset stod det med jämna mellanrum ”pass through the KG”. Bath Skyline hette vandringsleden där man kunde gå runt staden – det var kuperat som bara den och vandringen gick genom hagar och KG. Kissing Gate var det romantiska namnet på den sorts grindar som skulle förhindra fåren att rymma. I Sverige har vi stättor och färister, i England Kissing Gates.
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer