Steget
Jag måste ge mig själv en dag, då min tanke strövar fritt,
en dag då jag tar mitt första steg och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum och resa mig upp, och stå på golvet
en stund och fråga mig själv åt vilket håll jag ska gå.

Ett steg i sänder!
Sedan ett steg till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd om mitt liv står därutanför.
Och ropar man på mig från alla håll så svarar jag: -Vänta en stund!
Idag vill jag följa min egen röst. Idag är ingens … Läs mer

är rejäla rötter och starka vingar! Eventuellt kompletterat med en gnutta tydlighet och lagom höga förväntningar. Det har jag stärkts i på kompetensutvecklingsdagarna i inkluderingens tecken som vi tagit del av så här efter skolavslutningen. Maria läste nägra tänkvärda rader för oss som passar för både stora och små:

Vingen

Vi går alla omkring med en vinge
som vi inte kan flyga med
som blir till en börda för oss
som vi måste smyga med.


Vi hade nog kunnat flyga
om inte alla självutnämnda vicevärdar,
skolmästare
och alla dom praktiska, taktiska,
nitiska, kritiska,
anemeiska, akademiska
felfinnarna… Läs mer

Stiltje i april
Långa och stilla och tigande
Dagar av vindstilla, linnevit luft
                             (tångdoft, blanka dyningar)
Då vi ingenting vill.
Ingenting längtar.
Bara lever och är.
                             (svala dyningar ibland)… Läs mer

Vi i familjen har fått en vacker bok! Tomas Tranströmers Dikter och Prosa 1954 – 2004 låg i annandagens påskägg och det ska bli spännande att dyka ned i hans texter. Jag är inget vidare på att läsa poesi så det här blir en utmaning. Vad ska man börja med, finns där några bra tips? Det är ju ett halvt sekels texter och intuitivt känns det som att börja från början men… Otroligt vackert formgiven är boken i allafall och säkerligen har den ett vackert innehåll också. Jag återkommer i saken…

Tack till U och O som köpte den fina boken till oss!… Läs mer

På fredag har en av Sveriges mest lästa och omskrivna poeter 80-årsdag. Stort grattis får även jag säga. Tyvärr har vi ingen realtion ännu jag och Tomas Tranströmer men efter att ha läst hyllningreportage i  fler tidningar under helgen så blir jag nyfiken. När jag i Bokmanias blogg läste en haiku idag så var jag såld. Så vackert. Tack Bokmania för att du tipsar och tack Tomas Tranströmer för de vackra orden:
Stor och långsam vind från havets bibliotek.
Här får jag vila.
Ur: Den stora gåtan… Läs mer

Svärmor U har idag publicerat en liten vårdikt av dotter J skriven i sjuårsåldern och jag kan väl inte vara sämre? Lagom till vårdagjämning och världspoesidag kommer här:

Jag letade i min hylla efter ett bokreafynd. Samlade dikter av Bodil Malmsten med en ung författarinna på omslaget och dikter som skrivits från 1977 – 1991. Boken faller upp. Där ligger ett bokmärke istoppat (för övrigt är det en del av ett omslag till ett kassettband, finns det ens längre?) vid dikten:
Människan är inte Mänsklig
där den sitter instängd
ödslig.
Ingen
ser den och då finns den inte
till i någons ögon –
mörker.

Världen är skarpt vit utanför mitt fönster men i Bodils dikt är det mörkt. Dags att börja bli lite mer mänsklig?… Läs mer

”I am now flooded with dispair, almost hysteria, as if I were smothering.”

Fotograf: P de Vries

Wislawa Szymborska befinner sig mitt i samtiden, precis Här i sin diktsamling som kom på polska 2009 när författarinnan, som föddes i Poznan 1923 och levt större delen av sitt liv i Krakow, var 86 år gammal. Man talar ju sällan om en dams ålder men i detta sammanhang känns det nödvändigt. Jag är imponerad av Szymborskas instensiva närvaro i nuet, hon är härvarande i sina texter, kommenterar samtiden med skarp blick och knyter an till erfarenheter gjorda under en lång livstid. Hon värjer sig från att bli alltför nostalgisk och fastna i gången tid och jag smålog när jag läste hennes dikt som heter Mitt… Läs mer