Om ni har missat, så ägnades gårdagen på Kulturkollo åt en intervju med Linda Olsson och dessutom publicerade vi en av hennes noveller. Someone to watch over me är en fin text om trygghet ända in i döden och den var Lindas allra första skönlitterära text som blev publicerad i Nya Zeeland. Tänk att vi får publicera den!

Jag är fortfarande helt förundrad över att så många författare, illustratörer och översättare är så generösa med sin tid. De svara villigt på mina frågor och de svarar dessutom så klokt och fint och personligt att jag nästan blir rörd. Hoppas alla som läser också uppskattar 🙂

… Läs mer

Finding Katerine Mansfield  är en biografi över den Nya Zeeländska författarinnan och den är snillrikt hopsatt av utdrag från hennes brev och noveller. Det är Susannah Fullerton som har satt samman boken och det är också hon som läser den i ljudboksversionen som jag lyssnat till. Hon har samlat texterna i teman och genom Mansfields egna ord får vi följa hennes uppväxt, rebelliska ungdomstid, tiden som ogift och gravid på ett tyskt pensionat,livet i utkanten av Bloomsburygruppen i London och slutligen sjukdom och död.

För mig som är en Mansfieldfantast så var det här en mycket fin… Läs mer

Idag börjar vår FB-cirkel. Häng med!

… Läs mer

Jag har en liten extra vurm för debutanter och brukar läsa ett antal varje år. Extra spännande är det förstås när det börjar närma sig Borås Tidnings debutantpris. I år är det två diktsamlingar, två novellsamlingar och en roman som kan vinna:  


Theodor Hildeman Togner med diktsamlingen Ut
Gabriel Itkes-Sznap med diktsamlingen Tolvfingertal
Linna Johansson med romanen Lollo
Stina Stoor med novellsamlingen Bli som folk
Anna Westphalen med novellsamlingen Perfekt packad skit. 


Jag har bara läst Lollo och Bli som folk och de båda är starka berättelser om unga kvinnors väg mot… Läs mer

Lydia Davis är mästarinna när det kommer till korta texter som säger väldigt mycket. I hennes nyöversatta Can’t And Won’t  som på svenska fick namn efter en av de andra novellerna i samlingen:  Jag har det rätt bekvämt men jag skulle kunna ha det lite bekvämare så känner man igen Lydia Davis direkt. Med en lakonisk och mycket speciell ton beskriver Davis vardagens vedermödor på ett sätt som aldrig förr. Jag gillar de små, korta texterna allra bäst. Jag tänker nu inte skriva om alla texterna, de är över 100 till antalet, utan jag hoppas kunna prata mer om den i vår bokcirkel… Läs mer

Dagens lista blir kring texter som skildrar barndom, tonår och vuxenblivande. Bjuder här en fin femma med uppväxtskildringar:

We Were Liars av E. Lockhart
Kroppen jag föddes i av Guadalupe Nettel
Vi behöver nya namn av NoViolet Bulawayo
Göra sig kvitt Eduard Bellegeule av Édouard Louis
En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyawanga Wainaina

Som alltid så är det bara att klicka på titeln så kommer man till mina tankar om boken.… Läs mer

… Läs mer