Apropå att Kulturkollo i veckan har ett tema om ”det som är sant” så passade det mig att läsa den omtalade självbiografiska romanen Apropå Opa . I den får jag möta den unga Köpenhamnskvinnan som hoppat av sina studier och istället låter tiden gå i ett urmakeri. Hon blir ständigt påmind över att framtiden borde vara den bästa tiden, borde vara hoppfull. Ändå känner hon ett skriande behov av att undersöka det förflutna. Hon minns sin barndom, hon förundras över sin pappas revolt och hon försöker pussla samman de trasiga bitarna till en stabil grund att stå på inför framtiden.… Läs mer

Jag fick den begagnad i julklapp av min dotter. Hon hade läst och tyckt om trots att hon tillhör den Möllevångssocialism (tror jag benämningen var) som Kristian Lundberg tycker ägnar sig åt symbolhandlingar när det som krävs – igen – är handfast solidaritet. Det här är inte mitt land är förbannad på den glidning av värderingar som samhället – vi – tillåtit ske. Lundberg tar sitt Malmö som exempel och hävdar med emfas att metamorfosen till ett kunskaps- och tjänstesamhälle är en chimär; det är fortfarande en arbetarstad. Nu med arbetarna marginaliserade, splittrade,… Läs mer

Sista dagen för året – sista chansen att fundera på vilka böcker som varit årets höjdare. Som alltid är det nästan omöjligt att välja. Jag har läst 172 titlar från 42 olika länder och kan väl konstatera att det är ett mellanår. Ganska många böcker lästa men kanske inte riktigt de jag tänkte i början av året. Mycket svenskt och brittiskt har det blivit, enstaka från jordens alla hörn. Ja, ja. Sån’t är livet. Jag kan i vilket fall omöjligt rangordna min läsning utan det blir helt enkelt en lista helt utan inbördes ordning. En bra mycket längre lista dyker förresten upp på Kulturkollo några… Läs mer

Vilka nobelpristagare kan man hitta i din bokhylla?


Det är pristutdelningstider och det märks både här och var. Annikas bokbloggsjerka bidrar med uppmaningen att inventera sina nobelpristagare. Jag har som ambition att läsa alla pristagare och har ett rejält gäng i mina hyllor så jag tar och nämner några av mina favoriter:
Först i min favorithylla står Selma Lagerlöf, bredvid henne Pär Lagerkvist och sedan Tomas Tranströmer. Efter det kommer nordiska favoriten Sigrid Undset och resten av Europa får representeras av Patrick Modiano och Imre Kertész. I afrikanska sektionen regerar… Läs mer

I Nätter i Reykjavik får man möta den unge polisen Erlendur Sveinsson. Han patrullerar gatorna i Reykjavik och tar sig an de allra mest utsatta, de hemlösa och alkoholisterna. När en av männen drunknar på ett mystiskt sätt blir Erlendur kontaktad av hans syster och han börjar bedriva en privatspaning. Erlendur är ung och något naiv, han engagerar sig på det personliga planet och försätter sig i fara som den rookie han är. Jag gillar det ungdomligt charmiga, patoset och det småvilsna privatlivet.

Jag lyssnade på den här boken och riktigt rättvist var det inte. Att komma direkt efter Lewismannen… Läs mer

Klart att du ska se babel är min stående replik till alla som gillar böcker. Jag tycker att formen för programmet har satt sig riktigt bra och jag gillar att författarna får en lång stund på sig att samtala om sin bok och sitt skrivande. Särskilt bra blir det förstås när två så verbala författare som David Nicholls och Hanne-Vibeke Holst besöker programmet. Jag länkar till Play på stört och sedan kan man läsa mina texter om Knud den store och Vi på Kulturkollo. Om man händelsevis råkat missa.… Läs mer

Man skulle kunna tro att det här blivit en deckarblogg. Det senaste halvåret har jag lyssnat på så många deckare att jag nästan hängt med i utgivningstakten. Det visar sig att jag faktiskt lyckats välja många som också

Svenska Deckarakademin har nominerat till 2014 års bästa.

Av de svenska kriminalromanerna har jag läst fyra:
* Tove Alsterdal Låt mig ta din hand
Thomas Engström Söder om helvetet
* Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt Den stumma flickan
* Olle Lönnaeus Jonny Liljas skuld
* Katarina Wennstam Skuggorna

Och av de till svenska översatta kriminalromanerna två:
* Belinda… Läs mer