Nej och åter nej av Nina Lykke är den omtalade romanen som har recensionsdatum just idag på den norska nationaldagen. Hipp hipp för alla er som har den kvar att läsa!

Det skadar säkert inte att vara medelålders med vuxna barn när man läser för iakttagelserna och skildringen av tiden mitt i livet är så väldigt mycket mitt i prick. Ingrid och Jan är det välutbildade medelklassparet som varit gifta i 25 år, pojkarna bor kvar hemma och livet går helt enkelt på rutin. Ingrid arbetar som lärare och hon är allmänt less på både jobbet, Jan och de bortskämda sönerna. På Jans arbete finns också den yngre kvinnan

För någon vecka sedan såg jag babel med Maja Lunde och påmindes om hennes dystopiska romaner som konkretiserar klimatförändringarna på ett sätt som man inte kan värja sig för. På Norges nationaldag är det recensionsdatum för hennes senaste roman Blå som handlar om vatten. Binas historia handlar, som titeln tydligt signalerar, om bin. Pollinerande insekter är otroligt viktiga för att de grödor som vi människor odlar skall ge de skördar som vi behöver för att överleva som art.

Binas historia är en tredelad historia där vi får följa tre olika familjer i tre olika tider. William är den frösäljande

En modern familj av Helga Flatland hade passat så väldigt bra att skriva om förra veckan då vi hade tema syskon inne på Kulturkollo. Det här är nämligen allra mest en roman om de tre vuxna barnens reaktioner på beskedet som de får på den gemensamma storfamiljssemestern till Italien. Deras föräldrar, nyblivna pensionärer, har bestämt sig för att skiljas. På faderns sjuttioårsfest briserar nyheten, efter mer än fyrtio år tillsammans så väljer de att gå skilda vägar och Liv, Ellen och Håkon får sitt fundament rubbat. Vi tänker kanske att vi lever i en tid där familjebegreppet redan är passé och innebörden

repris från fredag 13 januari 2017

Två systrar av Åsne Seierstad är på många vis en släkting till Niklas Orrenius Skotten i Köpenhamn. För det första så är de skrivna av två mycket duktiga journalister som båda använder någon/några människor i samtiden som utgångspunkt för sin skildring och analys av samtiden, för det andra så är deras texter osentimentala och värderingsfria och de uppmanar till att läsaren ska tänka själv, reflektera och fundera.

I 

För mig som är uppvuxen i kanten av en stor barrskog räcker det att jag läser ordet Kåda för att jag ska kunna känna doften. Syrlig, söt och stark och när den stelnar så kan en myra eller annat småkryp bli inkapslad för evigt i den. I Ane Riels hyllade roman så är den lilla flickan Liv inkapslad i en familj och i ett liv som blir allt mer galet. Det är bara det att för Liv är det hennes vardag. Romanen börjar med att fadern kväver farmodern på julaftons morgon, och därifrån får vi följa i en familj i fritt fall. Den lilla gården med djur och julgransplantering blir allt mer vanskött, skräpet staplas så

repris från fredag 18 augusti 2017

den svavelgula himlen – Westö levererar!

Då är det äntligen recensionsdag för Kjell Westös nya roman Den svavelgula himlen. Alla som följer mig här på bloggen känner säkert till att jag är lite smått förälskad i denne man och det han skriver så tänk vilka förväntningar jag hade! Förväntningar som uppfylldes med råge. Nyanserade personporträtt, en dos nostalgiska tillbakablickar till en barndom som var i Instamaticformat, våndan över att skriva,  klassperspektiv

”Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem skall påminna mig om vad jag ska tycka? Vem skall hålla mig på plats? 


Då får jag hitta min plats.”

Så har jag hamnat i tidigt nittonhundratal igen! I Ida Jessens En ny tid  får vi lära känna Lilly Bagge, nybliven änka. Hon har levt med sin make doktor Bagge i en mindre stad i Danmark under nästa hela sitt vuxenliv.  När maken så dör så inser hon att hon måste finna tillbaka till den tid innan hon blev fru Bagge och helt utplånade sig själv och sina önskningar.  Hur kan hon hitta tillbaka till  Lilly Höy, den

Bottenskrap är den nyutkomna delen i deckarserien om William Wisting och hans dotter Line. Han är kommissarie och hon är kriminalreporter och för att röra till det lite så har förlaget gett ut den här serien i oordning. Om man, som jag, har läst alla de tidigare som kommit på svenska så kan man nu bli rejält förvirrad. Bottenskrap är nämligen en tidig del och det gäller att hänga med på var i tiden de befinner sig i sitt privatliv. Privatlivet och relationerna mellan generationerna i familjen Wisting är nämligen en stor del av den här seriens behållning. De brott som polisgruppen i Stavern

Det tyska huset är första delen i en ny deckarserie av den isländske författaren Arnaldur Indridason. Som både titel och omslag antyder så utspelar den sig under det andra världskriget, britterna har just lämnat ön och amerikanerna har kommit och etablerat sina baser. När en ung man hittas mördad av en amerikansk kula i Reykjavik så börjar jakten på förövaren. Island har vid tiden en enda kriminalinspektör, Konrad Flovent, och han får en ung tvåspråkig militärpolis, Thorson till hjälp.

När de båda upptäcker att den döde mannen har ett hakkors målat i blod i pannan så förstår de att han kanske