Bäst på hela lördagens tur till Danmark var helt klart Pipilotti Rists utställning Open my Glade. Den är den bästa jag sett på museet någonsin. Att komma in i Rists universum är som att vara Alice och stiga ned i underlandet, det är verklige men ändå inte och man befinner sig mellan dröm och vakenhet. En stor sal var möblerad med sängar så att man skulle kunna ligga ner och se takprojektionerna, en annan sal var hängd med en ljusinstallation som skull få en att känna att man befann sig mitt i en pixlad bild och när man sedan kom till det skumma, gigantiska vardagsrummet med prylar som för mig blev skrämmande

Så lyder frågan på Kulturkollos utmaning den här veckan och just idag så såg jag väldigt mycket fram emot att det faktiskt skulle bli fredag. De första veckorna på höstterminen i skolvärlden är alltid intensiva och särskilt så då för en hjärntrött människa. Som om det inte vore nog med utmaning att jobba heltid så vågar jag åka till Louisiana Lit imorgon. Jag har varit där 8 gånger tidigare (förra året åkte jag inte för då var jag för dålig) och det är alltid en härlig och tålamodsprövande utflykt. Mycket människor på liten yta, långa köer till allt och samtidigt vidunderligt vacker konst, fina litteratursamtal.

Jag har knappast rest i Norge alls. Det slår mig när jag läser Lars Myttings Systerklockorna  samtidigt som en arbetskamrat lägger upp spektakulära bilder från vandring till Trolltunga på Insta. Överjordiskt vackert!

Romanen utspelar sig i en liten by i Gudbrandsdalen och i mitten av byn står den gamla stavkyrkan, det är 1879 och en ny präst har kommit till den fattiga och barnrika platsen. Varje gång de två klockorna ringer till mässa så sluter byborna upp men nyårsdagen just det här året är så kall att Astrid funderar på att stanna hemma. Klockorna som samlar bygden är skänkta

Idag har Carina Bergfeldt sommarpratat och det är ett prat som ingen skall missa, särskilt alla vi som hela uppväxten blivit tillsagda att vi inte ska tro att vi är något. En av hennes mest kända reportageböcker är Sju dagar kvar att leva som handlar om en man som dömts till döden och har just sju dagar kvar att leva. Hennes reportageböcker finns nu att lyssna på på Storytel och det tycker jag alla ska göra som är intresserade av vårt samhälle. När jag hörde sommarpratet så kom jag att tänka på att jag inte skrivit om Elizabeth Winthrops mycket välskrivna och gripande Nådastolen.

1943 i Louisiana sitter