På framsidan av omslaget till Tom Rachmans De imperfekta ligger en hög tidningar prydligt stuvade för att köras till återvinning. Det är 50 års resultat av tidningarbete som nu ska avslutas och i romanen får jag följa en engelskspråkig dagstidnings tillblivelse, uppgång och fall. Nu är det inte tidningen som egentligen är i huvudrollen i den här underhållande och vemodiga romanen utan alla människor som genom åren befolkar redaktionen. I små korta noveller får vi lära känna reportarna, redigerarna, redaktörerna och följa deras liv i Rom eller utstationerade På framsidan av omslaget till Tom Rachmans De imperfekta ligger en hög tidningar prydligt stuvade för att köras till återvinning. Det är 50 års resultat av tidningarbete som nu ska avslutas och i romanen får jag följa en engelskspråkig dagstidnings tillblivelse, uppgång och fall. Nu är det inte tidningen som egentligen är i huvudrollen i den här underhållande och vemodiga romanen utan alla människor som genom åren befolkar redaktionen. I små korta noveller får vi lära känna reportarna, redigerarna, redaktörerna och följa deras liv i Rom eller utstationerade 
I min serie av inlägg med bortförklaringar så har jag nu kommit till avsnittet – de här böckerna är jättebra. Du måste läsa! När man står i en pocketshop och pratar med trevliga bokläsande tjejer (typ Miss E och Bia Sigge) så blir jag ju så sugen på allt, särskilt när jag får höra att de alla handlar om unga flickor som var och en hittar sin väg…
Tre böcker hittade hem till mig igårkväll och jag kan väl inget annat göra än att skylla på Bia.… Läs mer
Kärlekshistorien mellan Harry och Rose utspelar sig på den lilla karibiska ön och på Canadas västkust. Barndomens omöjliga kärlek och vänskap mellan husets dotter och tjänsteflickans son finns kvar, stark och orubblig, när de som vuxna möts igen. Hon simmade i havet vid Guanagaspar är en varm, lättläst roman om mogen kärlek, med förvecklingar, som faktiskt får bli av trots allt. Visst finns där en allvarlig underton, särskilt i tillbakablickarna på barndomen där skildringen av fattigdom klassamhället med tjänstefolk blir en svidande påminnelse om hur… Läs mer
Det stora huset av Nicole Krauss är ett storartat romanbygge. Vi får lyssna till fyra olika berättelser som bygger huset, rum efter rum fylls med innehåll och mellan dem löper korridorer i både tid och rum. Det stora otympliga skrivbordet vandrar genom historierna som en gemensam nämnare, vi får följa skrivbordet med sina många lådor och på vägen lär vi känna de olika ägarna. Från krigets Budapest, till New York, Israel och London för berättelserna oss och på vägen får jag läsa om hur människan upplever och hanterar saknad. Saknad efter en tid som flytt,… Läs mer
Tack alla glada bokpratare som gjorde en regnig majeftermiddag lite trevligare. Många intressanta tankar, god fika och en tygkasse full med nya böcker i bokbytet. Inte alls dumt! Riktigt roligt var att höra allas tankar om Sorgesång, en roman som jag tyckte mycket om men som inte alls föll mina bokpratande kompisar på läppen. Rörig, ointressant, tråkiga huvudpersoner var den hårda domen. Tänk vad härligt att man kan tycka olika! Tänk vad tråkigt det vore om alla tyckte samma…
Nästa träff blir den 8 augusti och till dess ska vi läsa Tom Rachmans roman De imperfekta. Undrar just om vi kommer… Läs mer
Favorit i repris. Jag vet att jag skrivit om boken förut, men jag kan inte hålla mig från att skriva igen. Sorgesång av Siri Hustvedt är en bok som jag tycker mycket om. Jag är särskilt förtjust i böcker där dåtid och nutid blandas, läsaren bjuds in i berättelsen och uppmanans att tänka själv och där miljöerna talar till mig. Sorgesång är en berättelse som tar vid där Vilhelm Moberg lämnar oss, vi får bilder av hur det gick sedan med några skandinaviska immigranterna som byggde sina liv på dem amerikanska prärien. Mitt i berättelsen står sonen Erik, genom honom får vi följa den norskättade… Läs mer
Siri Hustvedts roman Sorgesång ligger på mitt bord och läsningen går sakta men säkert fram emot bokcirkelträffen på söndag. Passar på att skriva om den första boken jag läste av henne i mitten av 90-talet. Det är en mycket suddig bild av debutromanen Ögonbindeln som illustrerar det här inlägget men mina minnen av boken är så tydliga. Jag läste den när jag själv studerade och studenten Iris rastlösa liv i New York lockade mig in i boken. Vi möter en ganska förvirrad och jagsvag kvinna som påverkas starkt av de människor hon möter. Hon famlar sig fram genom några månader i storstaden… Läs mer
”Det finns många sätt att leva, men man kan bara vara död på ett sätt.”Hur kan jag ha missat denna roman? I den finner jag precis alla de saker som gör att jag älskar att läsa; ett härligt språk, en historia där nutid och dåtid vävs samman och där författarinnan berättar precis lagom mycket för att bygga sin historia utan att vara övertydlig, innerlig kärlek, saknad och längtan. Lägg till det en stor portion humor så är saken biff. Eller kanske inte biff men kärlek! Kärlek till litteraturen som stannar kvar i tanken och minnet.
Jag läste en intervju med Nicole Krauss där hon berättar… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer