Xenoglossy heter Julie Nords utställning på Akvarellmuseet och det är en förunderlig upplevelse. Julies bilder är fyllda av vackra sagolika bokmärkesliknande flickor och djur som när man tittar noggrannare på dem består av döskallar, fladdermöss och krälande maskar. Den söta lilla kaninen tar dig med ned i underjorden och visar upp ett hångrin, flickans vackra klänning har ett mönster av militärhelikoptrar och det är bilder att beundra. De är fantasiskt skickligt utförda och frukatnsvärt oroande. Inget är vad det verkar vara, och precis som som Julie själv skriver… Läs mer

Riksteatern ger en uppsättning av Utrensning som de tar på turné. Boken, som allra först var en pjäs, var gruvligt otäck läsning men uppsättningen som spelas i Nödinge imorgon tycks inte vara riktigt lika hemsk. Stadsteatern i Stockholm spelar också sin version men det är lite långt bort för mig. Rusa till teatern alla som vill se en bild av dåtidens och nutidens Estland!… Läs mer

Jag undrar om det är Kristian Luuks snygga kläder på fredagskvällarna som fått mig att längta efter välskräddad engelsk tweed, riktiga gentlemän och nedtonat skådespeleri? Hur som så kan jag få mitt lystmäte i både tweed och vackra klänningar i tv-serien Downtown Abbey. Första delen såg jag på SVTplay (så bra det är med TV när man har lust, som Bodil Malmsten säger: allt var inte bättre förr, det var bara förr) och efter ha sett två delar så gillar jag både miljöerna och kostymerna, även om huvudperonerna är tillspetsade så är det synnerligen sympatiskt med en godsherre som är mänsklig. Och klänningarna…… Läs mer

Det är en del Bodil Malmsten i media just nu, jag har sett henne intervjuas hos Skavlan och läst om henne i SvD.
Det beror naturligtvis på hennes föreställning ”Enligt Bodil Malmsten” som har premiär nästa helg. Jag är så lyckligt lottad att jag har en snäll sambo som ordnat med biljetter. Torsdag den 17 mars kommer Bodil till Göteborg och då ska jag sitta på rad tre. Hon lovar att bjuda på ett personligt urval av texter från hennes pjäser, dikter och romaner.

Jag har inte läst särskilt mycket av hennes poesi men jag har läst böckerna från Finistere och naturligtvis debutromanen ”Den… Läs mer

Såhär dagen efter den romantiska kärlekens festdag kan jag tipsa om ett annat perspektiv – Whatever LOVE means – oromantiska betraktelser av kärlek. Spelas på Hagateatern av teater Tamauer, texterna baseras på den sylvassa serietecknaren Liv Strömkvist. Hennes serialbum heter 100% fett, Einsteins fru och Prins Charles känsla och de är en feministisk manifestation där jag gapskrattar ena stunden för att sätta skratttet i halsen nästa. Allvarliga frågor i humordräkt och rasande skickligt gjort.

Några kritikerröster om pjäsen:
”Skulden för min sömnlöshet ligger … Läs mer

Lördag är en tidningsläsardag för mig och just idag står det mycket intressant om både det ena och andra. Läget i Egypten är spännande att följa, handbollens vilodag i VM ägnas åt analys och förhoppningar inför bronsmatch och så är det förstås kultursidorna. Jag kan läsa om Jenny Diskis roman Till den skrivande kvinnas försvar som jag funderar på att läsa och så förstås SvDs lista över 10 trender för bokåret 2011. Boken kontra läsplatta, biografitrend, mer av världen i Sverige och boken som samlingsobjekt är några av de trender de ser dessutom nämns bokbloggarna i samma andetag som twitter och … Läs mer

När jag har en stund över på stan så blir det ofta Röhsska Museet. Det ligger bra till vid Valand, har alltid något intressant att titta på och jag gillar allt som har med form, design och bra hantverk att göra. Just idag fascinerades jag av ”Hommage à textilia” med ett 40-tal textilier i olika tekniker. Riktigt härliga konstverk har jag sett idag- glad att jag passade på innan utställningen tar slut!

mobilfoto tyvärr men ändå…… Läs mer

Det var en ganska bra söndagsintervju med Patti Smith i GP idag, skriven av gubbrockaren Johan Lindqvist av alla (i sann gammelgöteborskt småstadspatriotisk anda gjordes det dock till ett huvudnummer att Patti använder Hotell Eggers i en kommande bok; snälla kan vi inte bara sluta med det där – har vi inte slutat med det redan förresten?). Nu var det ett tag sedan jag läste Just Kids, så det kanske blir svårt att motivera men ärligt talat förstår jag inte varför den blev så enormt rosad. En teori är att många rescensenter är svårt präglade på New York-scenen från sena sextiotalet till mitten… Läs mer