Som ett led i Lissabonresan så lånade Redaktörn Blindheten men om jag fattade rätt var hon dystopitrött efter ett nyligen avslutat Kulturkollotema. In rycker Gästbloggaren och Blindheten visar sig inte vara någon lek direkt. När medborgarna blir mystiskt blinda en efter en reagerar myndigheterna med repression och internerar de sjuka för att hindra smitta. I den isolerade miljön i ett före detta mentalsjukhus är det den starkes rätt som gäller när Saramago beskriver samhällsmekanismer i mikroformat. Den seende huvudpersonen får ta en Kristusroll och när man så småningom lämnar sjukhusmiljön… Läs mer

Jag fick den begagnad i julklapp av min dotter. Hon hade läst och tyckt om trots att hon tillhör den Möllevångssocialism (tror jag benämningen var) som Kristian Lundberg tycker ägnar sig åt symbolhandlingar när det som krävs – igen – är handfast solidaritet. Det här är inte mitt land är förbannad på den glidning av värderingar som samhället – vi – tillåtit ske. Lundberg tar sitt Malmö som exempel och hävdar med emfas att metamorfosen till ett kunskaps- och tjänstesamhälle är en chimär; det är fortfarande en arbetarstad. Nu med arbetarna marginaliserade, splittrade,… Läs mer

Gatti pratade så engagerat, passionerat och argt när han intervjuades på bokmässan att jag ställde mig i kö för ett signerat ex av Bilal. To Mignus (sic), no one is illegal! står det med en hänvisning till det språkbruk som omänskliggör de som tagit sig hit med livet som insats. Boken var ju väldigt omskriven när den sent omsider översattes till svenska men jag valde bort den då eftersom jag kände en viss skepsis till wallrafformen och det lite självförhärligande intryck som jag tolkade in i intervuerna med Gatti. Av detta märktes inget på bokmässan utan mest helig vrede över hur Fort Europa agerar… Läs mer

Ni vet det redan – eftersom Liv är en rock star vet ni redan vad hennes senaste handlar om. Om ni var på bokmässan såg ni den ringlande kön för att få den signerad. Och har ni en feminist till dotter så kom hon hem från samma mässa med tindrande ögon efter att ha träffat Liv. Allt det där är så välförtjänt naturligtvis, men lite lite besviken är jag ändå. Kunskapens frukt är inte riktigt lika vass som Prince Charles till exempel. En del grepp är smått uttjänta – som att berättarrösten säger en sak och en seriefigur upprepar det ordagrant i en pratbubbla. Och, jag vet inte … hon är inte lika… Läs mer

Att skriva noveller. Är inte säker på att jag läst tillräckligt många för att kunna generalisera, men om Munro (i de fåtal jag läst av henne) beskriver hela livsöden fungerar den för mig okände katalanen Monzó annorlunda. Han tar en betraktelse, adderar en fundering och placerar dem i en novellkontext. En person besöker sin far på ålderdomshem. En miljö och situation värd att betrakta. Vad skulle hända om pappan var transvestit? Jo, man lägger en absurditet till betraktelsen och gör novellen vassare. Kanske är det publikfrieri, kanske är det ett sätt att stå ut med tristessen… Läs mer

Twist är en skiss av Sveriges nutidshistoria och en skiss av en kvinna. Liv Strömqvist gjorde sig nyligen lustig över kvinnoporträtt från manliga författarpennor, bland annat Östergrens. Fair enough, men i det här fallet är det manliga perspektivet helt öppet redovisat då Anne-Marie, Ami eller vilket namn hon för tillfället väljer att gå under ses uteslutande ur andra- eller tredje-personsperspektiv. Andra person är berättarjaget – Amis älskare – och tredje person är Amis övriga män. Huvudpersonen beskrivs av fragment sammansatta från olika perioder av hennes liv. Under… Läs mer

Modernistas höstkatalog överväldigade Redaktör Anna, som i panik men samtidigt i god chefsanda delegerade rubbet till Gästbloggare M (som lämpligt nog behövde en rejäl litterär spark i baken).

William S. Burroughs och jag mindes först inte vad den hette – cut-upteknikens kultbok från min ungdom, hajpad av musikpressens hippie- och beatnikreliker. Naked Lunch var det som mitt tonåriga jag förundrat hackade mig igenom, med dess dröm- och hallucinations-sekvenser. Och i fel ordning då, antar jag; vet inte om jag riktigt förstod och tog till mig cut-upgrejen. Queer är ett tidigare… Läs mer

Modernistas höstkatalog överväldigade Redaktör Anna, som i panik men samtidigt i god chefsanda delegerade rubbet till Gästbloggare M (som lämpligt nog behövde en rejäl litterär spark i baken).

Koestler beskrivs i förordet som en bortglömd författare, men mer allmänbildade personer än undertecknad påstår att han är i ropet. Återutgivningen av Natt klockan tolv på dagen, från 1941, ligger oavsett vilket helt rätt i tiden. Om den stalinism som beskrivs är marginaliserad idag, om alla politiska ismer från nittonhundratalet är det, finns det en allmängiltighet i analysen som kan tillämpas… Läs mer

Modernistas höstkatalog överväldigade Redaktör Anna, som i panik men samtidigt i god chefsanda delegerade rubbet till Gästbloggare M (som lämpligt nog behövde en rejäl litterär spark i baken).

Om ni som jag inte känner igen författarnamnet kanske ni som jag känner igen författaren från teve. En svår portugis har ni avfärdande tänkt när ni sett honom i någon mindre lättillgänglig företrädare till Babel. En nobelpriskandidat.Det senare har även föresvävat Antunes alter ego i De förrådda. I den halsbrytande medvetandeströmmen som är boken drömmer den från kolonialkrigets… Läs mer

Under rubriken ”Klassiker i blindo” gör bloggen det omöjliga, nämligen tar sig an böcker om vilket allt redan är skrivet, av generationer av litteraturdoktorander dessutom. Här görs dock en dygd av vår dåliga allmänbildning och läsningen sker i blindo, dvs utan googlande och läsande av eventuella förord. Istället tar vi i efterhand och kollar Wikipedia för att se om vi fattat rätt.

Läsupplevelse:

Swanns värld är alltså första delen av På spaning efter den tid som flytt (sju band). När jag gick på gymnasiet vill jag minnas att filisofiläraren ställde detta verk mot Hemingway. … Läs mer