I serien ”Gästbloggarnostalgi” drar sig Gästbloggare M till minnes sin ungdoms läsupplevelser. Tänk Wahlströms gröna ryggar, besök på biblioteksfilialen i Rönnäng med öppettider tisdagar och torsdagar 18-20 samt slumpmässiga nedslag i föräldrahemmets bokhylla i gillestugan.

Om jultidningar fortfarande säljs måste det vara i betydligt mindre skala än på sjuttiotalet. Gästbloggaren sålde aldrig, men fick. Från mostrar, fastrar, föräldrar, farmödrar och mormödrar kom det hårda paket (eller i alla fall halvhårda i serieboksformat). Jag tror det fanns regelrätta böcker… Läs mer

I serien ”Gästbloggarnostalgi” drar sig Gästbloggare M till minnes sin ungdoms läsupplevelser. Tänk Wahlströms gröna ryggar, besök på biblioteksfilialen i Rönnäng med öppettider tisdagar och torsdagar 18-20 samt slumpmässiga nedslag i föräldrahemmets bokhylla i gillestugan.

Richmal Crompton visar sig vara kvinna när jag googlar namn lite snabbt för att inte göra bort mig. Hennes Bill-böcker fanns att låna på biblioteket, de ansågs med andra ord vara god litteratur för pojkar. Lite gammaldags men exotiskt brittiska vill jag minnas Bills och hans kumpaners kortbyx-… Läs mer

I The Grand Design sammanfattar Stephen Hawking (och Leonard Mlodinow; arbetsfördelningen mellan författarna är oklar men omslagets typsnittsstorlek antyder att Hawking stått för 9/10 av arbetet) fysikens historia, nuläge och lovar en fullständigt täckande teori om universum, livet och eventuellt konsten att sköta en motorcykel inom överskådlig framtid. Som en bieffekt avfärdas religion samt konceptet med människans fria vilja och tyvärr får vi också ta del av en del torra akademikerskämt. Allt på under 250 sidor. Imponerande kan tyckas, men bloggen skall här på ett stycke sammanfatta… Läs mer

Buy it, borrow it, steal it but just make sure you read it. Jag köpte, på flygplatsen, och läste passande nog All My Friends Are Superheroes på planet. Passande för att boken utspelar sig under en flygresa. Det är den för mig okände mannen Scott Pack som citeras på omslaget och jag hade nog inte låtit mig övertygas bara av denne säkerligen ärbare litteraturälskare om jag inte förväxlat författaren med den legendariske komikern Andy Kaufman som jag varit nyfiken på sedan jag förstod att REMs fantastiska låt Man on the Moon handlar om honom. Att Andrew Kaufman istället är en kanadensisk… Läs mer

I serien ”Gästbloggarnostalgi” drar sig Gästbloggare M till minnes sin ungdoms läsupplevelser. Tänk Wahlströms gröna ryggar, besök på biblioteksfilialen i Rönnäng med öppettider tisdagar och torsdagar 18-20 samt slumpmässiga nedslag i föräldrahemmets bokhylla i gillestugan.

Det här lilla projektet måste starta med Dante, Bengt Linders pojkdeckare. Eller rättare sagt, vi måste starta med min kompis ”Lars i svängen” och vårt dualistiska förhållande. Om han föredrog Hymac-grävmaskiner så höll jag Åkerman som överlägsna. Om jag framförde vetenskapliga… Läs mer

Hur lycklig jag än är för min box blev det lite för mycket Salinger för gästbloggaren nu. Novellen Franny och kortromanen Zooey tar upp tråden från A Perfect Day For Bananafish från Nine Stories. Franny och Zooey är nämligen småsyskon till Seymour Glass från A Perfect… och Seymour svävar som en ande över familjen Glass. Och andighet är vad det handlar om. Franny kommer hem från college till sin pojkvän över helgen och har svårt att fördra dennes intellektualism då hon sett alltför mycket av den varan på sin skola och dessutom är i full färd med att fördjupa sin andlighet med en kombination av… Läs mer

Ännu en Nordkoreaskildring och en liten överraskning. Det skrevs mycket om Alla monster måste dö när denna reseskildring kom ut och det jag minns är shockturisterna ”Brommapojkarna” och därför hade jag fått för mig att boken i sig var en ”Filip&Fredrik i det efterblivna landet” ungefär. Så är det inte alls utan snarare ett allvarligt försök att nyansera och förstå detta underliga land. Så gott det nu går på en veckolång gruppresa under ständig övervakning. Det är alltså i denna grupp som tre unga Stureplansstekare (av författarna döpta till ”Brommapojkarna”)… Läs mer

Lite sent att läsa Världens lyckligaste folk nu när vår motsvarighet till Dansk Folkeparti skamligt nog kom in i riksdagen. Jag minns hur Lena Sundström hade hamnat i samma TV-studio som den folkdräktsprydde strax efter det ödesdigra valet och hur man såg på henne att det var rent fysiskt obehagligt. Hon vägrade att debattera med Åkesson. Det är ju den numera klassiska frågeställningen: Skall man ta en offentlig debatt med de invandrarfientliga för att desarmera frågan eller skall man låta dem hållas för att inte legitimera islamofobi och andra uttryck för rasism. Sundström är konsekvent… Läs mer

En samling noveller som publicerades åren före och åren efter The Catcher in the Rye  är samlade i Nine Stories, etapp två i utforskandet av Salingerboxen. De tidiga novellerna gavs ut i diverse tidningar av mer populärkaraktär, medan de senare publicerades i New Yorker som skrev kontrakt med Salinger och sedan gav ut allt tills han slutade skriva. Kan det här matcha Catcher undrar den ovane novelläsaren och till en början är svaret ett otvetydigt nej. De fem första novellerna visar i och för sig på en stigande formkurva och är underhållande läsning, men lite effektsökande på det … Läs mer

Järnladyn har ju fått en del kritik för att Thatchers politiska gärning bara glimtar förbi som fond och desssutom inte framställs som så kallhamrad och hänsynslös som den upplevdes live. Filmen är istället ett personporträtt av Thatcher som bärs upp av Meryl Streeps virtuosa skådespel. En av Thatchers gärningar som flimrar förbi är när kolgruvestrejken ledd av Arthur Scargill slås ned (eller snarare väntas ut). Det finns en alldeles fantastiskt rolig Comedy Strip-film, The Strike, om hur ett filmmanus om strejken skrivet av en gruvarbetare massakreras till oigenkännlighet… Läs mer