Vilka moderna böcker tror du kommer att räknas som klassiker om hundra år?


Annikas bokbloggsjerka ställer frågan som kan tänkas vara nästan omöjlig att svara på. Jag hoppas att vi om hundra år fortfarande läser Chimamanda Ngozi Adichies Lila Hibiscus, Jeanette Wintersons Varför vara lycklig när man kan vara normal och Sofi Oksanens Utrensning. Troligen läser vi också Margaret Atwoods Oryx och Crake,  Törst av Nawal el-Saadawi och Agaat av Marlene van Niekerk. 


Det som förenar dem är att de är skrivna med ett unikt språk, säger något om den tid vi lever i just nu och att de är fantastiska… Läs mer

För nästa exakt ett år sedan reste jag ett antal timmar på ett plan på väg till Japan. Bredvid mig satt den mest pratglada brittiska kvinna man kan tänka sig. Hon tillbringade sin pensionärstid med att åka jorden runt på kryssningar. Nu var hon på väg till Yokohama för att gå ombord på fartyget där. Hon fullkomligt älskade det svenska kungahuset och tyckte Carl-Philip var så stilig. Jämför bara med de förskräckligt alldagliga brittiska prinsarna … Hon var väldigt förtjust i att rätta mitt engelska uttal, eftersom jag var lärare så gick det ju inte an att jag inte talade korrekt. Hon talade … Läs mer

Jag veeeeeet. Påsken är slut men jag har inte riktigt hunnist skriva om min tredje påskekrim. Så här kommer: Kvinnan på tåget.


Det blev en psykologisk thriller som avslutade mitt läsande den här långhelgen. Kvinnan på tåget heter Rachel och hon pendlar varje dag til London. Varje dag saktar tåget ned lagom så att hon kan kika in mot gatan där hon en gång bodde med Tom. Hon studerar sitt ex och hans nya liv, hon studerar hans grannar och snart så är hon inblandad i deras liv mer än vad som är sunt.

Hawkins låter berättelsen rotera mellan tre kvinnor och det är så skickligt uppbyggt att jag som läser… Läs mer

Idag pratar vi om Jeanette Wintersons säregna roman Skymningsporten på Kulturkollo. Kika in!… Läs mer

Berätta om tre böcker ni skulle vilja läsa!


Så lyder Lyrans uppmaning och jag plockade ut tre hyllvärmare. Tre böcker som jag verkligen vill läsa den gångan jag köpte dem. Den gemensamma, något besvärande, nämnaren är deras tjocklek. Små bokstäver i kombination med många sidor gör att de ständigt hamnar på den där ska-läsa-en-gång-när-jag-är-pigg-hyllan. Lite ihågkomna får de trots allt känna sig nu när de fick komma fram och var med på kort …

Allt att förlora  är ljudboken som hörts i mina öron den senaste veckan. Mer än vecka har jag lyssnat faktiskt vilket bara det är en liten fingervisning på att det inte var en bok för mig.

Sabine Durrant bygger upps spänningen skickligt och förlagstexten jämför med Gillian Flynn. Inte är de helt fel ute men den här Londonbaserade thrillern engagerar mig väldig mycket mindre än Gillian Flynns Gone Girl. . Inte för att det är dålig skrivet utan för att jag helt enkelt inte riktigt bryr mig om vad som hänt.

Boken börjar med att den snart 40-åriga dagteveprogramledaren Gaby Mortimer ger sig… Läs mer

Jag har fått förmånen att intervjua Jesper Högström och man kan läsa hela samtalet inne på Kulturkollo. Jag har skrivit om Wolf Hall och För in de döda här på bloggen, Jesper är den som satt den svenska språkdräkten på Hilary Mantels fantastiska romaner. Ett briljant jobb enligt mig …… Läs mer