Hela dagen idag blir resdag mot Cornwall och St Ives. Med mig som sällskap har jag en klassiker. Vädret verkar tyvärr bli ganska trist men dotteran uppmuntrar med att det blir ”a more genuine british experience” på så vis. Regnrocken är packad, extrabatterier på plats så att jag kan både instagramma och blogga. Kika in om ni vill följa min kulturtrip i västerled!
On my way!
De vackra döda av Belinda Bauer har recensionsdag idag på midsommardagen. Man kan undra hur förlaget tänkte där? Lördag är vanligen en ganska dålig besöksdag på bloggarna och dagen efter en festkväll är läsarna ännu färre. Nåja. Jag skriver på angivet datum om en spänningsroman som är väldigt Belinda Bauersk i både ton och innehåll.
Jag ska erkänna att jag var på väg att sluta läsa efter de första kapitlen, det var något med den unga kriminalreportern Eve som störde mig så kopiöst. Hon kändes som schablonernas schablon och när sedan man ganska snart fick läsa mördarens sjuka tankar så var det nära.
Väderleksutsikterna för långhelgen ser ut att ropa läsning, läsning, läsning och då ska jag passa på att tipsa om en sträckläsningsroman.
Tatiana de Rosnay är fenomenal på att skriva relationsromaner och Mocka är ytterligare ett bevis på det. När boken börjar så får vi möta parisiska Justine som är på frilansuppdrag som översättare, hon ser fram emot barnens lediga onsdagseftermiddag och livet med den engelske maken är tryggt och problemfritt. Så ringer mobilen, hennes trettonårige son har blivit påkörd av en smitare och är på väg till sjukhus i ambulans. Livet förändras på ett ögonblick.
Det förlorade barnet är utläst och hela Neapel-kvartetten är all. Elena Ferrante gör det där som man brukar kalla knyta ihop säcken, och hon gör det väldans snyggt. Min läsning har bestått av både lyssning på den svenska översättningen inläst av Odile Nunes och läsning i den engelska pocketboken och det var faktiskt en spännande kombo.
När del fyra börjar så är Elena och Lila drygt trettio och Elena har skrivit ett par böcker, är gift och har två barn med en professor från Florens. Hon har gjort den där klassresan men känner sig inte riktigt hemma i den bildade klassen. Familjelivet gör att
Erkänner att den här boken av Anny Romand som delvis utspelar sig 1915-1917 var tänkt att läsas för Kulturkollos temavecka ”Året var 1917” men så hann jag inte riktigt ta mig an den ordentligt. Tur var väl det för Min mormor från Armenien är en fantastisk liten pärla som skall läsas lugnt och omsorgsfullt. Roman har utgått från sin mormors dagbok, familjefoton och de minnen som hennes mormor berättat för Anny och mixen blir en gripande berättelse om en desperat och handlingskraftig ung kvinna på flykt. Det osmanska riket ville under det första världskriget göra
I går besökte en av mina författarfavoriter Nina Bouraoui Stockholm. Jag kunde inte åka för att lyssna på hennes samtal med Ingrid Elam men som tur är så finns där nu en korre placerad i huvudstaden. Kulturintresserad sådan. J är inte särdeles pigg på att bli publicerad här på bloggen men hennes anteckningar är grymt intressanta så jag har (motvilligt) fått lov att lägga upp dem här.
Rapport från ett författarsamtal:
Tolk: Maria Bodner Gröön
Kulturhuset Stadsteatern 2017-06-13
The Chalk Pit är den nionde delen i Elly Griffiths serie om arkeologen Ruth Galloway och som alltid är det en fröjd att träffa Ruth, Nelson och de andra igen. Man vet precis vad som väntar och man blir aldrig besviken, ibland en lagom smula överraskad dock vilket är bra. Annars skulle serien helt riskera att gå på tomgång. I The Chalk Pit kallas Ruth till några övergivna gruvgångar under Norwich. Just där som en arkitekt planerat för en underjordisk restaurant har det hittats skelettdelar, kan de vara mänskliga? Hur gamla är de, och kommer de att stoppa bygget? 
Som om du inte fanns av Kate Eberlen är de senaste dagarnas tågåkningsroman och den var precis vad jag behövde just nu. En söt och lättlyssnad feelgood med förvecklingar som börjar och slutar i Florens, kan man önska mer för en helt uttröttad hjärna? 
I djupt vatten av Paula Hawkins har varit de senaste dagarnas ljudbok och som titeln antyder så handlar den om bråd död i närheten av vatten. I mig skaver titeln lite för talesättet som ligger bäst i min mun är ”ute på djupt vatten” och där hamnar många av karaktärerna i den här romanen. Den börjar förvisso med att två kvinnor i det lilla samhället hamnar i det djupa vattnet och drunknar så visst funkar titeln, kanske hade jag ändå velat ha I grumligt vatten om jag fått välja.
I Hawkins spänningsroman Kvinnan på tåget så använde författaren sig mycket av hur huvudpersonen genom sina tågresor
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Den här bloggen innehåller kakor. När du klickar dig vidare så accepterar du också att kakor hamnar på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Senaste kommentarer