Tänk att den mest inbitne motståndare kan slinta så på köpknapparna att hela tre tyska romaner dök upp i brevlådan idag. Man kan ju tänka sig att den här bloggaren skulle kunnat kommit på att det fanns bra tyskspråkig samtidslitteratur när bokmässan hade tyskt tema för något år sedan men icke. Då läste jag en roman. Lyssnade på några få seminarier. (Trots att jag var alla fyra dagarna på mässan som vanligt.) Men nu så, sent ska syndaren vakna.

Jag får helt enkelt skylla på det fina förlaget Thorén och Lindskog som väljer ut sådana lockande titlar att översätta…… Läs mer

Just nu är novemberdagen osannolikt grå utanför mitt fönster, tur att det finns bokkataloger på nätet att kika i!

Hos Sekwa – förlaget med huvudsakligen franskspråkiga och kvinnliga författare, finns några riktiga längtböcker. Justine Lévy kommer med mittemellanboken Inget allvarligt i trilogin om Louise, Delphine de Vigans nya heter Ingenting kan hindra vatten och Léonora Mianos Sorgsna själar kommer ut i april. Alla tre författarinnorna är favoriter hos mig och jag har läst allt som översatts hittills – klart att jag längtar till våren. Nu mer än någonsin. Let it be April!… Läs mer

Mona Maria är sjutton år och på semester hos sin moster i den lilla rumänska staden vid foten av Karpaterna. Hon möter Mihai och en omtumlande kärlekshistoria tar sin början. De vandrar i bergen, möts i Mihais smala enkelsäng och är så lyckliga som bara förälskade ungdomar kan vara. Skuggan som förmörkar deras lycka heter Securitate – diktator Ceausescus angiverisystem. Ingen kan vara säker på att inte bli anklagad för brott mot staten, Monas har starka band till sina föräldrar och hennes far är aktiv i motståndsrörelsen. Hon känner sig alltmer övervakad och osäker på Mihai, vilken sida… Läs mer

Rumänien är ett svart hål vad gäller litteratur för mig, jag vet väldigt lite om vad som finns att hämta inför det kommande temat på Bokmässan 2013. Inte kände jag mig särdeles lockad men som tur är så har sambon en kollega från Rumänien och genom hennes försorg har jag fått några tips.

Förlorade ord  är en roman om så många saker att jag inte riktigt vet hur man skall angripa den. Man brukar prata om att äta en elefant och att man måste bestämma sig för var man skall börja. Att äta alltså. Ramhandlingen är i alla fall att en framgångsrik turkisk författare med skrivkamp råkar bevittna en ung kurdisk kvinna bli vådaskjuten i Istanbul. Kvinnan visar sig vara på flykt från sin familj tillsammans med sin älskare som deserterat från den kurdiska gerillan. Detta får författaren att ta sig till Kurdistan för att kunna skriva om befrielsekampen, delvis för att göra politisk nytta… Läs mer

Två nyinköpta boxar i vår hylla.

… Läs mer

Denna mörka novemberkväll var det dags att träffas igen och bokbubbla. Månadens bok är nina av en slump av Michéle Lesbre och det var ett gott val som bokcirkelbok. De flesta tyckte om den och det fanns mycket att prata om. Vi var överens om att det kändes som en ganska fransk bok och att den kändes svår att placera i tid. Den kan lika gärna ha utspelat sig på 60 talet som nu.Tidsmarkörerna var få och känslan som genomsyrar boken är sorgesam.

Den unga flickan Nina lever med sin mamma vid atlantkusten och framtidsutsikterna är få. Hon drömmer om ett annat liv någon annan stans och under de dagar vi får följa… Läs mer

I SvD idag kan jag läsa om Alan Hollinghurst och vad passar då bättre än att reprisera min text om hans senaste roman som nu översatts till svenska? Repris alltså från 6 augusti 2011:

The Stranger’s Child

På omslaget av Alan Hollinghursts Man Booker nomineraderoman The Stranger’s Child ser vi en labyrint. En tuktad häcklabyrint hör till en formell engelsk slottsträdgård och inne i labyrinten ska det helst sitta speglar i återvändsgångarna också så att den som försöker ta sig ut ska bli riktigt förvirrad. Det är en mycket väl vald bild för den här romanen som är