Man ska aldrig säga aldrig, det är ett som är sant. Framtidsdystopier med sciencefictioninslag är ju vanligtvis inte min grej men jag får faktiskt kapitulera när det kommer till Hungerspelen. Jag blev så totalt uppslukad av livet i Panem där människorna hålls i schack genom svält, övervakning, indoktrinering och den tv-sända dokusåpan Hungerspelen. Panem består av en huvudstad och 12 isolerade distrikt och för att medborgarna inte ska kunna enas och göra uppror mot diktaturen hålls årliga hungerspel som bokstavligen är på liv och död. 24 barn och ungdomar väljs ut, placeras i ett spelområde… Läs mer

Jag minns så väl när jag läste Solstorm, Åsa Larssons debut, hur jag absolut tokgillade. Den kändes ny och fräsch och de religiösa inslagen låg rätt i Knutbysamtiden. Åsas femte bok om åklagare Rebecka Martinsson, som nu återvänt för gott till sin hembygd i nordligaste norr, är en välskriven deckarhistoria men så nytt och fräscht känns det inte längre. Mer vardagslunk sådär, om nu en mormors far som blir uppäten av en björn, mormor blir mördad i sin säng, en pappa som blir påkörd och en sjuåring som helst av allt skulle vilja vara hund är vardagslunk. Trots alla mord och en obligatorisk skitstövel… Läs mer

Nu har jag egentligen bestämt mig för att inte läsa fler tjocka böcker utanför min komfortzon men skriverierna och media har lyckats igen. Klickade hem Hungerspelen från biblioteket idag och ska absolut läsa några kapitel för att  skapa mig en egen uppfattning. Orolig för att jag ska bli fast i alla 853 sidorna…

Filmen har ju fått strålande press, kanske är det dags för ännu en bok & bio i Göteborg? Läsa boken, se filmen och sedan fika och snacka om upplevelserna. Finns det intresse?

… Läs mer

Det handlar om att vara autentisk, sann och ärlig mot sig själv. Det rådet ger Cecilia sina patienter i parterapin samtidigt som hon alltmer vantrivs i det perfekta medelklasslivet hon själv lever. Drömmen om en Eamesfåtölj att ställa i sitt stilrena vardagsrum är kanske inte ens hennes dröm, det är nog egentligen Josefs och livet känns mer och mer som en tablå av Lyckliga familjerna. Allt på ytan är så perfekt, tre fina barn, bra jobb, lyckligt äktenskap, vältränad kropp, kanelbullar, doftljus och lagom klämkäcka statusrader på facebook men Cecilia håller på att gå under. Allt handlar om att… Läs mer

Göran Rosenberg är en driven skribent, det är tydligt i hans självbiografiska Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz.  Förlaget kallar det en barndomsmemoar men jag läser den mer som en reportagebok och det är både textens styrka och svaghet. Med sedvanlig journalistisk noggrannhet har Rosenberg tagit sig an sin fars historia, vägen till Auschwitz var lika helvetisk för alla men vägen därifrån var ett mirakel. Familjen Rosenberg hamnade så småningom i Platsen Södertälje där arbetskraften (tack vare krigets förstörelse) behövdes både i lastbilstillverkning och läkemedelsfabriker.… Läs mer