Författare är det han blev Per Olov Enquist, hans far som dog när Enquist var endast ett år var också diktare. Det halvt uppeldade notesblocket med nio saknade sidor är en återkommande gåta i den här romanen som Enquist själv kallar – En kärleksroman. Det där att trolla med orden det hörde predikanten till eller möjligen den som var tokut eller eljest, rädslan för att det skulle vara smetut var ständigt närvarande. Opassande. Gossen blev ändå yngligen som blev bevandrad i hittepå, han skriver i fantastiska bilder som hakar i vartannat. Liknelseboken är det senaste (sista?)Författare är det han blev Per Olov Enquist, hans far som dog när Enquist var endast ett år var också diktare. Det halvt uppeldade notesblocket med nio saknade sidor är en återkommande gåta i den här romanen som Enquist själv kallar – En kärleksroman. Det där att trolla med orden det hörde predikanten till eller möjligen den som var tokut eller eljest, rädslan för att det skulle vara smetut var ständigt närvarande. Opassande. Gossen blev ändå yngligen som blev bevandrad i hittepå, han skriver i fantastiska bilder som hakar i vartannat. Liknelseboken är det senaste (sista?)
Temat för Karavans senaste nummer är Författarnas Sudan och självklart då att landet får bli sommarens första femma. Tidigare år har jag skrivit om Israel 5x, Nigeria 5x, Afghanistan 5x, Indien 5x och Algeriet 5x – det är enkel matematik: texter om litteratur från ett specifikt land fem dagar i rad. Sudan är först ut 2013. Hääääng med!
Abdelaziz Baraka Sakin är en av de författare som Marie Anell porträtterar i sitt reportage från Sudan, hon beskriver ett land där politiska protester slås ned med järnhand och regimkritiska intellektuella kämpar för förändring. Hon berättar vidare att
… Läs mer 
Jag tror att jag navigerat helt tok, från att ha befunnit mig i mellanöstern i flera veckor så hamnade jag plötsligen i Norrland. På några dagar har jag läst om Bricken i Svartvik, Häxprocesser på Bålberget, lyssnat på P O Enquists Liknelsebok och hört Mikael Niemi dra en och annan historia i Sommar. För berätta skrönor det kan han den gode Niemi och musiken var somrigt lättlyssnad. Det är hög tid att jag tar mig an hans senaste roman Fallvatten som han berättade så medryckande om på mässan i höstas. Den är nominerad till stora ljudbokspriset så det blir till att lyssna! Från Hälsingland… Läs mer
HÄR BRANN HÄXOR 1675
KVINNOR DOG
MÄN DÖMDE
MÄN DÖMDE
TIDENS TRO
DRABBAR MÄNNISKAN
– inskription på minnessten, Bålberget, Ångermanland –
Tidens tro drabbar människan. Var och en salig på sin tro stämmer dåligt när människors livsöden styrs av sådant de inte kan påverka. Så var det då, så är det nu?
Det var det där med associationer, det började med en promenad på Marstrand som gick förbi kyrkan där, då kom jag att tänka på häxanklagelserna som gjordes mot kvinnor i trakten och därifrån gick tanken till en bok jag brukar läsa högt i årskurs sex. Häxans son, som för övrigt är fantastiskt bra att jobba… Läs mer
Del fyra avlyssnad i Jussi Adler-Olsens deckarserie med avdelning Q i huvudrollen. I Journal 64 handlar det gamla kalla fallet de börjar nysta i om flera oförklarliga försvinnanden på 80-talet. Polisarbetet, i den tämligen udda gruppen, leder dem till det nystartade partiet ”rena linjer” och till en anstalt för vanartiga flickor och jag ska erkänna att jag nu har fått en överdos av den här serien. Det är ett torftigt språk med upprepningar och svordomar i ett, ofta alldeles onödigt brutalt, det är cynism och utnyttjande av människor och Sauks
… Läs mer 
Så har sommarens besök på den lilla ön i väster avverkats. Seglingsvecka på gång, totalt ointressant för mig men ändå, guidad tur på fästningen och fika på Bergs konditori var klart mer mysigt.(Tog både bulle med extra allt och en mandelkaka, ooooo la la.) När vi vandrade runt i den lilla 1700-tals staden funderade vi på var de olika miljöerna ur Ann Rosmans deckare var hämtade, vi passerade kyrkan och från toppen av fästningen såg vi Pater Noster i fjärran. Extra roligt var att se en kopia av Metta Focks broderade nådeansökan i den lilla utställningen på Carlstens fästning. Plötsligt kommer människoöden… Läs mer
I Shani Boianjius debutroman Det eviga folket är inte rädda får jag möta de tre israeliska tonårsflickorna Yael, Avishag och Lea. De är 18 år, barndomsvänner och har kallats in till den obligatoriska värnplikten. Helst av allt drömmer de sig tillbaks till den tid då de var barn, då när de var oövervinnerliga och då livet var, i alla fall i minnet, lättare att leva. Att bevaka gränsövergångar, utbilda skyttar och vara militärpolis är ingen lek och de grymheter som de upplever ger dem men för livet.
Jag minns ögonblicken som är värst men också ögonblick som händer hela tiden.
Fantasierna
… Läs mer 
Eftersom det snart är deras nationaldag är temat denna vecka att berätta om tre läsvärda amerikanska böcker! Så uppmanar oss Lyran och jag hänger som vanligt på!
Jag tar och väljer tre olika böcker som ger tre mycket olika bilder av det stora landet i väster. Först ut är Americanah, Chimamanda Ngozie Adichie senaste roman, där jag får möta en nigeriansk kvinna som bott många år i USA. Hon är nu på väg att resa tillbaka till Nigeria och sammanfattar sitt liv som det blev i drömmarnas land. Bok nummer två är Hungerspelen av Suzanne Collins som totalt slukade mig förra våren. Smart, civilisationskritik… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer