Hos Enligt O kan man följa med på bokgeografi varje vecka men de senaste veckorna har jag inte riktigt varit alert och på. När jag såg dagens land: Turkiet tänkte jag genast att det ska jag skriva om! Insåg snabbt att det kommer att gå sådär, i min bokhylla finns flera böcker från Turkiet men ingen är läst. Några av mina dåliga samveten kommer alltså här: Orhan Pamuk som jag visserligen läst Istanbul av men av den minns jag intet… Det nya livet står i min hylla och väntar, sedan står där också Aziz Nesin. Finns det inga åsnor i ert land? var en av årets bokreatitlar, en novellsamling… Läs mer

Tankarna kring Haruki Murakamis andra del i triologin 1Q84 har varit svåra att samla ihop. 1Q84 är en spännande och skruvad berättelse där sagan om två ensamma barn som växer upp, skiljs åt och genom fantastiska händelser och på det mest osannolika sätt möts igen blandas med element från fantasygenren. Parallella världar, två månar, katter och rituellla handlingar låter mig förstå att det här inte verkligheten, men det skulle kanske kunna vara, gränsen är flytande. Det är en berättelse om hur småfolket övervakar och styr våra liv och hur människorna är marionetter… Läs mer

April är nästan slut och resan i Asien tillsammans med Lyran går också mot sitt slut. Innan jag lämnar Indien därhän och reser vidare mot Oceanien så vill jag ändå skriva några ord om Vishnus död av Manil Suri. Det är en roman som jag egentligen valde för sitt vackra omslags skull, på något sätt så signalerar det myllrande, färgstarkt och exotiskt. Berättelsen i Suris roman är förlagd  till en trappuppgång i ett hus i Bombay. Längst ned i trapphuset ligger den gamle allt-i-allon Vishnu och dör. Invånarna i huset tassar på tå runt honom och grälar sinsemellan vem som egentligen ska sköta… Läs mer

Jag läser och lyssnar och känner sorg i hjärtat. Oavsett om man är en känd person eller inte så ska inga barn behöva utsättas för övergrepp från vuxna. Att hjärntvätta barn och få dem i beroendeställning, utnyttja dem och manipulera är det lägsta av det lägsta. Jag läser just nu Haruki Murakami 1Q84 där ett starkt tema just handlar om hur vuxna (där i religionens namn) isolerar barn och utnyttjar dem på ett otäckt sätt. Idrott eller religion eller något annat, vuxna måste ta ett vuxet ansvar. Vi vuxna runtomkring barn som far illa måste ta ett vuxet ansvar. Måste. Socialtjänsten måste lyssna på vuxna… Läs mer

I det gröna, hårda, platta påskägget låg två böcker som genast tränger sig före i läskön. Tuppen i den här familjen vet vad hönan önskar sig så ägget kom till och med innan påskafton… Sorry alla andra stackars titlar som legat länge på hyllan och väntat men nu är det Murakami som gäller. 1Q84.… Läs mer

Enligt O tar med oss på en hisnande resa idag. Till Afghanistan går färden och det är verkligen en utmaning att hitta böcker och författare därifrån. Enligt O har dessutom lagt rabarber på både Flyga drake och Tusen strålande solar som annars skulle varit självklara val. Nåja, jag gör ett litet försök eftersom en av vårens starka läsupplevelser faktiskt utspelar sig just i Afghanistan.

Jag vill tipsa om Den förspillda vakan av Nadeem Aslam, en roman som verkligen fick mig att få upp ögonen för hur komplicerad konflikten i regionen är. Befolkningen har ett arv efter kolonialismen, ett efter kommunismen… Läs mer

Mohsin Hamid beskriver i sin helt fantastiska lilla roman Den ovillige fundamentalisten en helt vanlig överklasskille från Lahore, utbildad på Princeton som kallas Changez. Hans liv förändras i ett slag 9-11. Från att ha varit en citykille i karriären är han plötsligt en av de andra, han som på fyra och ett halv år aldrig blev amerikan men omedelbart blev newyorkbo ses nu som hot mot den amerikanska drömmen.

Han berättar sin historia under ett restaurangbesök en kväll ”som är en kväll av viss betydelse” och det är verkligen en form som fångar mig,… Läs mer