I eftermiddag ska vi träffas och bubbla om böcker igen och alla bokbubblare ska ta med något med anknytning till Afrika. Jag tar med mig en bok som passar extra bra på HBTQ-festivalens sista dag, Ett arabiskt Vemod av Abdellah Taia. Sugen på att läsa min text om den? Då hittar men den HÄR. Ikväll kommer ett inlägg om alla de andra bokbubblarnas afrikanska tips!… Läs mer

Ett arabiskt vemod är den första boken skriven av Abdellah Taia som översatts till svenska, Abdellah skriver här en intensiv roman som har starkt urprung i egna upplevelser. Att boken till viss del är självbiografisk förstår jag när jag av en slump hittar till översättaren Håkan Lindquists blogginlägg om boken som är så intressant skrivet att jag knappt har något att tillägga.

Abdellah Taia arbetar både med film och texter och det speglar sig i boken.
Ett arabiskt vemod är uppbyggd av små scener och klippen är många, mellan tider, platser och händelser och men längtan efter kärlek och närhet finns… Läs mer

Den tredje juni ska vi ses och bokbubbla igen och den här träffen har vi tänkt oss att sätta Afrika i fokus. Jag läser ofta afrikanskt och propsade på just det här lästemat men…har ett smärre problem, vad ska jag läsa? Vad läser ni andra?


Jag har ju en helafrikansk boktolva men just nu lockar inget alls. Kanske ska jag satsa på ett säkert kort. Har Assia Djebar i hyllan… Har ni lite pepp att bjuda?… Läs mer

Upptäckte du någon ny författare under förra året som du kan berätta lite om?
Det är frågan i veckans bokbloggsjerka hos Annika och jag började genast med att kolla upp 2011 års läsning. Där finns några, för mig, nya kvinnliga författare som jag säkerligen kommer att följa som Justine Lévy, Nicole Krauss och Elin Boardy. 

Valet blir ändå Assia Djebar, en algerisk-fransk författarinna som fått stort erkännande för sin texter om kvinnans ställning i Algeriet. Hon sitter med i den franska akademien, är professor i fransk litteratur och uttalad feminist. I den självbiografiska romanen Ingenstans… Läs mer

Jag ska outa direkt – jag gillar Deon Meyer! Det här är den femte kriminalromanen jag läser från hans penna och hans intelligenta sätt att berätta om ett land i stor förändring är både välskrivet och mycket spännande. 


I Den sista safarin möter jag som läser den avdankade privatdetektiven Lemmer, han har tröttnat på livet som livvakt i maktens korridorer och bor nu på landsbygden i Sydafrika. Fröken Emma le Roux tar kontakt för att hitta sin bror, hon tycker sig ha sett honom på TV i samband med ett mord i Krügerparken. De beger sig ut på resa för att tillsammans leta och det Sydafrika som… Läs mer

Fredag och bokbloggsjerka! Annika undrar idag om det där med utmaningar i bloggvärlden.

Jag gillar utmaningar i bloggvärlden och hoppar gärna på när jag har något vettigt att skriva i saken. Jag tycker det är roligt att både läsa och skriva om böcker och extra kul blir det när man kan samtala lite om det här på nätet. Jerka, Lyrans Tematrio, Enligt Os bokgeografi är återkommande inslag här på bloggen. Sedan hänger jag gärna på när olika flugor sprider sig som titelalfabet, bokryggspoesi eller liknanade. Några läsutmaningar är jag också med på, när Lyran höll i Jordenruntresan var den given, Enligt… Läs mer

God mat var kvällens riktiga höjdare, och alla mina bubblarkompisar gillade boken mer än jag. Nästan då… Konstaterar att det är väl att läsa fantasy som att läsa deckare – man får acceptera genren och flyta med. Börjar man att hänga upp sig på stereotyper, könsroller övertydlig symbolik och onödigt våld så ser man inget annat. Det som störde mig var att det inte riktigt gick att veta vem som var ond och vem som var god. Jag vill ha Mio min Mio – det är ungefär så mycket fantasy som jag kan tänka mig. Kampen om Järntronen avklarad,  nu bubblar vi vidare till mer kända trakter, nästa… Läs mer