Plötsligt är lyssnandet på berättelser hett, författare skriver direkt för formatet och lyssnandet ökar. Vissa genrer kommer kanske bli mest lästa på papper och andra lyssnar man säkert helst på. Kallifatides menar att hans böcker inte riktigt ska läsas av andra utan av läsaren. Det handlar om uppläsaren inte tar över boken, nu kan den balansen bli svår och kanske behöver vi hitta den balansen. Ljudboken kan gå mot att bli allt mer dramatiserade och böcker som skrivs direkt för ljudboken blir ett nytt sätt att läsa/höra en bok. Nu kommer ju serier som liknar Tv-serier där varje avsnitt avslutas
… Läs mer 
Masha Gessen är en av bokmässans mest populära deltagare och samtalet med Jörgen Huitfeldt börjar med att diskutera ordet populism. Hon föredrar att använda orden demagoger eller autokrater kring ledare som Orban, Putin och Trump för populister är nödvändigtvis inte nödvändigtvis dåligt. Gessen medger att hon som politisk journalist till något som hon närmast tvingats in i med en värld som styrs av små män med små ideer som Putin och Trump. De här männen blir farliga eftersom de inte bygger sin politik på fakta utan känslor. I Masha Gessens nyöversatta bok xxxx som handlar om hennes äldre släktingar
… Läs mer 
Jag har skrivit lite om min mässpepp inne på Kulturkollo idag och sammanfattningen är att jag inte på väldigt länge har varit så oförberedd som i år. Det får bli bra, hur det än blir. Jag ser fram emot att träffa mina vänner, det fantastiska #boblmaf! Jag kommer, precis som de senaste åtta åren, blogga direkt från mässan och i år blir det säkert också en del bilder på Instagram. Eftersom min hjärna är halvt bortkopplad mest hela tiden så blir det nog lite kortare än vanligt och troligen blir det mest ögonblicksbilder. Det blir bra. Good enough. Välkomna att hänga med mig på mässan, lite skriver jag förstås
Den oändliga familjen av Cilla Naumann är en bok att läsa och läsa igen. Jag lyssnade på Pernilla Augusts inläsning och jag var tvungen att lyssna på den sista timmen av boken flera gånger. Så gripande och så fruktansvärt bra. Man färdas obönhörligen mot katastrofen och
Det handlar om Anna, hon ska tömma sin mammas lägenhet och hittar bland ett helt livs papper ett kvitto. Kvittot tar henne tillbaka till sextiotalet då hon själv var flicka på Östermalm. Tvärs över gatan flyttade då en amerikansk familj in i studenthöghuset och Anna har hela sitt liv påverkats av händelserna i familjen. Anna är en
Det som göms i snö är en ny bok från Carin Gerhardsen, hon har lämnat polisdeckarna i Hammarbyserien och förflyttat sig till Visby och Gotland. Det är en sådan där spänningsroman som bygger helt på att man faktiskt inte vet så mycket om handlingen, överraskningarna blir förstörda om jag skriver helt enkelt. I korta kapitel från olika tider och med olika berättarröster får vi följa vad som hände en vinterdag när slasket frös på och en bil kör över en brant ned i en ravin. Då och då kommer en kort notis eller en artikel från Gotlands Allehanda och spelplanen förändras flera gånger under läsningen.
Marika Carlsson är aktuell med sin självbiografiska bok ”Såna som du ska inte va här” och den är en både rolig och sorglig läsning. Med en fantastisk iakttagelseförmåga och en rapp berättarstil så skildrar hon sitt liv som adopterat etiopiskt hittebarn, uppväxten i en frikyrklig miljö, en framgångsrik teater och ståuppkarriär och hur det är att inse att man är lesbisk när man är på väg mot medelåldern.
Hon är förfärligt trött på att definieras utifrån sin hudfärg och hon beskriver den vardagsrasism som hon mött under hela sitt liv, vid några tillfällen har omgivningen stått
Jag är, jag är, jag är ett hjärtslag från döden av Maggie O’Farrell är en svårplacerad bok. Är det en roman eller en biografi eller rentav en novellsamling? Nu spelar det egentligen ingen roll om man inte kan facka in den för en helt drabbande och mycket välskriven samling texter är det hur som.
I boken berättar författaren om ett antal upplevelser där hon hamnat i, eller försatt sig i, situationer där hon bokstavligen varit ett hjärtslag från döden. Döden, eller risken att möta den, sveper i 17 olika kapitel förbi den lilla flickan, den av leda fyllda tonåringen, den äventyrliga unga
Fem tappra bokbubblare var vi som sågs idag för att prata om Sarah Winmans Plåtmannen. Ovanligt nog så var vi eniga om att det här var en bra bok, med ett entyg på drygt 4 så är det en av de böcker som vi gillat mest det senaste året. Det fanns också mycket att prata om och både de fina miljöbeskrivningarna från Oxford, skildringen av tidsandan på 50-talet, barndomsvänskapen och hyllandet av bildning var teman som vi avhandlade. Det som många av oss tyckte mycket om var att det är en kort hållen roman, man får fylla i många mellanrum själv och man kan tolka händelser på olika sätt. Det kan ju kännas
 |
Fattar ni vilken present jag fick av en arbetskamrat. Två kompletta lådor köpta på loppis. Bliss!
Nu är bilderna på utsidan mycket tidstypiska från tidigt 50-tal och inte passande i dagens skola så jag har inte locken framme, men innehållet! Ingrid Vang Nyman har illustrerat och de hör förstås till Nu ska vi läsa som kom under de första åren på 50-talet och som var den dominerade läsaran under det decenniet. Det kan hända att jag just köpte ett exemplar av läseboken som hör till … Den som jag själv lärde mig att läsa i i fyraårsåldern. Det var förresten min kusin
Snart tar vi på kollot traditionsenligt en tur till Bokmässan i Göteborg men innan dess så är det dags för tema Sydafrika. Eftersom det är ett drömresmål för mig så kommer jag att köra några repriser av mina favorittexter om böcker från landet under veckan som kommer. Häng med både på kollo och här alltså för nu ger vi oss av till andra sidan jorden.
Och vet ni. I februari ska jag resa dit. På riktigt. Drömresan skall bli av. Det blir amazing!
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer