I sin senaste novellsamling För mycket lycka möter jag en författarinna som i sitt skrivande möter ålderdomen. Hon skriver sina noveller på ett vitalt och piggt sätt med olika berättargrepp och novellerna slingrar sig fram med hjälp av tidsförskjutningar och stora språng i berättelserna. Det är alltså inte stilen eller språket som gör att novellsamlingen känns åldrande utan valet av innehåll. I alla novellerna möter vi människor som berättar om sitt liv och hur de kommer fram till hur olika händelser har påverkat deras fortsatta liv. Några av huvudpersonerna är i slutet av sitt liv, andra … Läs mer

De senaste veckorna har läsandet på bloggen kraftigt minskat. Nästan inga externa läsare hittar till bloggen längre och jag kände först att det var trist. Tråkigt att det som jag skriver om inte längre är intressant för någon annan, men så måste jag påminna mig om att det var ju en dagbok för mig själv som var syftet med att starta bloggen. Att bygga upp en personlig minnesbank att gå tillbaks till när det känns som dagarna bara rusar förbi och inget blir gjort eller tänkt eller läst. Som skapare av ett personligt arkiv så kommer jag ändå fortsatt skriva vidare, med eller utan läsare, allt emedan dagarna… Läs mer

Nu så är alla alstren visade från träffen i Mölnlycke. Jag har prövat att vara lite mer romantisk i min stil men det blir likasom bara fyrkantigt hur jag än gör…… Läs mer

Omslaget till Sefi Attas roman Allt gott ska komma dig till del lockade mig verkligen med sin orange färg och de två silhuetterna. Vi befinner oss i Nigeria och berättelsen börjar tidigt sjuttiotal. Enitan växer upp i en medelklassmiljö och i huset bredvid bor under en sommar den försigkomna och lite farliga Sheri. De blir vänner och vi får följa deras olika levnadsöden under mer än 30 år och precis som landet de bor i så förändras de. Vänninnorna utvecklas mot att bli allt starkare och tryggare människor samtidigt som landet Nigeria genomlider indördeskrig, korrumption och diktatur. Enitan … Läs mer

Sjuåriga gossar har upphöjt näspetandet till en skön konst. När den något kräsmagade fröken plötsligt tröttnar och frågar:

Skapa på temat glädje var utmaningen. Härliga glada foton är det, glada färger och total lycka!

Peter Hoeg är aktuell och recenseras och syns just nu i media. Det är hans nya bok Elefantskötarnas barn som är på gång och som P1 idag beskrev som en burlesk saga som andas så häftigt att den nästa hyperventilerar. Just nu så hamnar den i en framtida ”att läsa hög” men jag passar på att skriva några rader om den av hans romaner som jag hittills tyckt mest om. Den enda bok jag någonsin läst på danska är Kvinden og Aben som jag köpte i Köpenhamn i slutet av nittiotalet och det gav säkert läsningen en särskild dimension. En fantastisk roman som ställer frågan om vad som är civiliserat och mänskligt… Läs mer

Det är bara 6 veckor sedan det var riktig sommar. Det är svårt att tro idag – påminner mig med en augusti-LO!

Heja Lyran! Nu kommer en tematrio där jag kan tillföra! Likasom straffspark… Det är alltså meningen att jag ska berätta om tre upplevelser på bokmässan eller tre böcker med ursprung från Afrika. Jag kokar ihop det…
1. Jag blev mycket berörd av att lyssna till Elieshie Lema när hon berättade om sitt lilla förlag och hur hon arbetar för att sprida barnlitteratur på swahili i Tanzania. Älskade hennes roman Bränd Jord också. 2005 arbetade jag ju för att sprida barnböcker genom projektet ”Karibu” i just Tanzania och det ligger mig varmt om hjärtat.
2. Satt i ”rum för… Läs mer

Plötsligt var det höst. Vinden viner iskall och vantar är nödvändiga. På en enda helg bytte träden kläder från den gröna sommarkostymen till den varma gulorange höstskruden. Tror visst att vi fått besök av Gubben Höst!