Kom till Galleri Koch idag för att se samlingsutställningen och då var den snöpligt nog stängd. Sammanfattningen av årets runda uteblev och som tröst så bloggar jag ännu en Karin Elmlunds vackra tavlor. Grönt = skönt!… Läs mer
Kan inte hålla mig, recensionsdag först den 5 maj, här kommer en liten, liten tjuvtitt. Som alla vet som läser bloggen gillar jag Deon Meyer, hans spänningsromaner utspelar sig i Sydafrika och berättar så mycket mer än en kriminalhistoria. I den senaste boken har gamar huvudrollen, både mänskliga sådana och de bevingade. Spännande på många plan!
I väntan på den Den sista safarin, som är den femte boken på svenska, så kan jag rekommendera att läsa de tidigare som alla finns på pocket. Mina texter om dem länkar jag till här. På Deon Meyers hemsida läser jag att en
… Läs mer 
Göran Rosenberg är en driven skribent, det är tydligt i hans självbiografiska Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Förlaget kallar det en barndomsmemoar men jag läser den mer som en reportagebok och det är både textens styrka och svaghet. Med sedvanlig journalistisk noggrannhet har Rosenberg tagit sig an sin fars historia, vägen till Auschwitz var lika helvetisk för alla men vägen därifrån var ett mirakel. Familjen Rosenberg hamnade så småningom i Platsen Södertälje där arbetskraften (tack vare krigets förstörelse) behövdes både i lastbilstillverkning och läkemedelsfabriker.… Läs mer
aka läsmuta …
What you end up remembering isn’t always the same as what you have witnessed.
Det konstaterar Tony Webster där han sitter i sin lägenhet. Han är en vanlig, på ytan anspråkslös, man i slutet av medelåldern som är nöjd med sitt avslutade yrkesliv som historiker, umgås mest med sin ex-fru och nöjt ser på hur dottern trivs med familjelivet. En dag får han ett brev som berättar för honom att han ärvt en liten summa pengar och en dagbok som visar sig ha tillhört en ungdomsvän. Han bestämmer sig då för skriva ned sina minnesbilder för att försöka komma sanningen på
… Läs mer 
I Bleket på sydvästra Tjörn tittade vi också in hos Gunilla och Karin Elmlund. De målar båda färgstarka oljor och Karin berättade för oss om hur färgen ofta får styra hennes skapande. Hon börjar i en färg och låter sig sedan dras med i den – resultaten blir mycket vackra tavlor. Vi har både mor och dotter hängande i vårt vardagsrum i var sitt exemplar. Just den här tavlan var såld, annars hade den nog kunnat få följa med hem till oss!
|
| Karin Elmlund
|
Bokmässesug kom smygande igår när jag åkte hem från landet. Nordiskt är temat för årets mässa och jag ska nu börja varav upp den nordiska läsningen, isländskt och norskt har gjort mig sällskap i helgen och på radion hörde jag radioföljetongen Underbarn av Roy Jacobsen. I väntan på mässa kommer en repris av mina tankar om den:
Vidunderbarn är den norska titeln på Roy Jacobsens roman Underbarn och visst är det här en vidunderligt berättad historia. Året är 1961, Gagarin cirklar runt jorden i sin kapsel och Kennedy är president, det är årtiondet när hatt och rock förvandlas till… Läs mer
Gårdagens mest spännande besök var hos Ewa Evers som har sin ateljé i Bleket på Tjörn. Övervåningen var fylld med hennes verk, både färdigställda och arbeten som var på gång. Hon arbetar i fler olika tekniker och glasmåleriet fastnade jag för just den här gången. Det är något starkt men ändå skört i glaset som material, transparent och solitt. Trollsländeflickorna på bilden fascinerar med sina yttepyttedetaljer, det är som att beträda en scen när man kommer in i Ewa Evers ateljé där de stora penseldragen samsas med de mycket små. Underbart att bli bjuden till livets teater och måhända få en skymt
… Läs mer 
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer