GP har en intervju med Sabrina Janesch idag – klart att jag också måste påminna om den fina romanen som gav mig en intressant historielektion:

Kattbergen syns i horisonten när man står vid morfars hus i den lilla byn i östra Polen där tiden nästan stått stilla. Dit kom han tillsammans med en grupp andra ukrainier efter kriget för att bygga sig ett nytt liv. De var flyktingar från kaoset efter andra världskriget när nationsgränserna ritades om. De tog sig an tomma gårdar som lämnats av tyskarna vid krigsslutet och flykten, letandet efter en plats att rota sig på är ett genomgående tema

än Dottern som har shoppat loss på pocket, som av en händelse så råkade jag passera en lila butik. Klart man får offra sig lite. Lite okynnesshopping bara för att man har lust har ju ingen dött av. Hyllorna bågnar av oläst hemma men… Hotellet i hörnet har jag fått flera tips om att den passar fint att läsa efter Vi kom över havet. Senaste damernas kan ju inte heller gå fel 😉

… Läs mer

Hur ”genrebunden” är du? Det vill säga vad förväntar du dig av en bok som är kategoriserad i en viss genre?



Det frågar Annika i veckans jerka och jag är dubbel, å ena sidan så vill jag ju läsa om ett brott om det är en deckare eller lära mig något om en historisk epok om det är en historisk roman, å andra sidan så är de böcker som jag gillar mest ofta genreöverskridande. 
Jag gillar skönlitteratur som är som kinderägg. De som ger mig många presenter i ett, och en god choklad (nåja överdrift men vad gör man inte för att det ska bli en OK symbolik?) att äta upp. De som överraskar mig med vackra miljöbeskrivningar… Läs mer

Vi kom över havet är ett formexperiment, en kortroman som konsekvent har ett vi eller ett de som tilltal. Vi – är postorderbrudar som lockas från sina hem i Japan till USA efter det första världskriget och den anonymiserade tilltalet, det kollektiva viet passar egentligen dåligt eftersom det inte är en homogen grupp människor som romanen vill skildra. Flickorna, kvinnorna kommer från många olika bakgrunder, olika delar av Japan och får skiftande liv i det nya landet.

Det här är Amerika, skulle vi intala oss. Det finns ingenting att oroa sig för. Och vi skulle ha fel.

Det som förenar… Läs mer

Läsningen i novellsamlingen Mästarprov – noveller för världens barn fortsätter med novellernas grand old lady: Alice Munro. Hennes bidrag heter Dimensioner och i den får jag möte den unga kvinnan Doree som är på väg att besöka sin man i fängelset. På några få sidor låter Munro mig ta del av ett livsöde, hon låter mig känna och tänka, förargas och förundras. Ingenting är platt i Munros sätt att berätta, där finns verkligheten i alla tänkbara plan. Livet kan verkligen få en annan dimension när man jämför det med andras, det kan också vara trösterikt att tänka sig att det finns något annat än det… Läs mer

På söndag ses vi för en sista träff med Göteborg Läser. Det blir guidad tur på Gunnebo Slott med picknick i parken som avslutning. Alla, både de som läst John Hall, är intresserade av Sophie Elkan eller bara vill ta sig en utflykt är varmt välkomna. Man anmäler sig på FB  och ännu finns det platser kvar.

För dem som har läst boken och skulle vilja prata lite om den innan vi skiljs på söndag så har jag ställt samman några reflektioner. Har ni annat som ni vill diskutera så fyller vi bara på, antingen här, på FB eller direkt på söndag.

Sån’t jag kan tänka mig att prata om:

–  allmänna… Läs mer

Solvagnen av Isakson, Ahlbom

Vikingafärd av Isakson, Bard

Tillbaka till Järnåldern av Westergren, Nygren

Gemensamt för de här tre finfina böckerna är att de blandar fakta och fiktion på ett fördömligt sätt. De har också alla tre mycket fina bilder som fångar intresse hos både barn och vuxna. Jag använder dem alla tre i undervisningen och de håller år efter år!… Läs mer