Första stoppet på Lyrans jordenrunresa får bli Italien för mig, sommarvädret hänger sig kvar också här i Sverige och då passar en repris av min text om Stål bra:

Piombino är en liten kuststad i Toscana och där bor de trettonåriga bästisarna Anna och Francesca. Anna drömmer om en framtid som advokat eller läkare och Francesca vill bli miss Italien, de befinner sig mitt emellan barn och vuxenlivet och de utforskar sina kroppar, utmanar sin vänskap och försöker hantera den svåra balansen mellan att vara fogliga hemmadöttrar och unga kvinnor med lust på att pröva allt. Det som de ser som allt är så begränsat,

Eller kanske inte. Fantisera går ju! Annika uppmanar oss i veckans jerka att göra just det, hur skulle det vara om man faktiskt plötsligt hade fem miljoner till övers?

Inte alls så enkelt att svara på. Mitt svar blir dessvärre varken spännande eller särdeles upphetsande. Mest bra vardag.

För mig handlar det mesta just nu om att hitta ett yrke som jag vill arbeta med tills pensionen. Något som känns meningsfullt och där jag kan bidra. Gärna med min passion för läsning och böcker som byggsten, jag har jobbat länge i skolans värld och när jag läste igår om litteraturpedagogen som uppmanar att … Läs mer

De fruktansvärda glappen mellan tanke och ord, vilja och uttryck, verklighet och overklighet, samt det som växer i dessa glapp, är vad den här berättelsen handlar om.

Ingenting är enkelt, ingenting är lätt när kärleken blir till besatthet. Kärleken blir till ett energiförbrukande slukhål där själva iden om kärleken blir viktigare än känslorna i sig.

Men förälskelsen är total, även totalitär. Den omfattar allt man gör och tänker, därav dess skövlande kraft.

Ser ni snygga ut?

Självklart är vi snygga när vi bokbubblar! Bubblade var ordet om serieversionen av Svindlande höjder och vi var väl inte särdeles positiva någon. Jag själv som nästan aldrig sågar, sågade rejält. Vi konstaterade att vår skara, med bara svensk- och engelsklärare just denna kväll, inte var målgruppen för den här boken. Handlingen var svår att följa i det stympade formatet, ingen av karaktärerna var sådan att man ville engagera sig i dem och den känslomässiga bergochdalbana som sidorna bjöd kändes bara lite för mycket. Vi pratade om den skulle passa för de elever som vi möter och… Läs mer

… Läs mer