Lundströms bokradio och Babel har båda besök av den pakistanske författaren Mohsin Hamid i helgen. SvD har en fin intervju och han senaste har just översatts till svenska. Blir man nyfiken på hans tidigare böcker så har jag förstås skrivit om dem båda:
Mohsin Hamids humoristiska beskrivning av livet i den snabba filen i Lahore heter Nattsvärmare, där finns två sorters människor, de som har luftkonditionering och de som får svettas och det gäller till varje pris att hålla sig i den coola, svala, rika klassen. Eller kanske inte till vilket pris som helst?
Ljuset som lockar och förbränner
Första månaden av Lyrans jorden runt tickar snabbt mot sitt slut och min enda nyläsning av Europas texter är Pawana av JMG Le Clézio, en novell med ett vidunderligt vackert omslag och ett både rått och eftertänksamt innehåll. Pawana betyder valfisk på nattick-indianska och det här är berättelsen om gråvalarnas hemliga lagun i mexikanska Kalifornien. Där träffas de de varje år för att kalva, när människorna upptäcker den skyddade platsen så tar en obarmhärtig slakt vid. Fiskarnas rovdrift ödelägger lagunen och gråvalarna är nära att utrotas och berättelsen om människornas totalt oansvariga
En mörk strimma av ljus är skriven av den syriska kvinnan Samar Yazbek. Hon fick Svenska PEN:s Tucholsky-pris 2012 med motiveringen ”för hennes rapporter från det syriska upproret – texter präglade av mod och sanningslidelse och med sin tyngdpunkt i ett försvar av värdigheten hos de enskilda medborgare som fångats mitt i konflikten” och jag tänkte mig nog att det skulle vara en bok om inbördeskriget. Det var det inte. (Har förstått att hon driver/drev en frispråkig blogg också – därav motiveringen.)
Det här är en bok som utspelar sig i fredstid, platsen är Damaskus där skillnaderna… Läs mer
… Läs mer
Läser du helst standalones eller bokserier?
Veckans bokbloggsjerka hos Annika är lätt att svara på. Jag läser allra helst enstaka romaner, visst händer det att en serie slinker med men helst av allt vill jag läsa en avslutad roman. Det finns ju liksom så många berättelser att berätta och så många böcker att upptäcka och jag upptäcker gärna nytt! Sedan läser jag också gärna många böcker av samma författare, när jag hittar en författare jag gillar kan jag läsa hela produktionen på ett bräde. Typiskt exempel på det är Murakamis böcker där jag föredrar de enstaka romanerna Fågeln som vrider … Läs mer
Det kan hända att fantasin går igång när man ser en fin rauk – hos några går den igång mer än hos andra och idag fick jag ett meddelande från Bokpotatens blogg. Hon har fantiserat loss. Kolla in hennes underbara ”kludd”! … Läs mer
- Tema Medelhavet runt – alla länderna runt jordens
Fröken frågar deras namn
svaren är ja som i jag
som i vi som är barnen
Barnen av Tove Mörkberg är något så ovanligt som en diktsamling som presenteras här på bloggen. Jag läser sällan lyrik men de här texterna trängde sig med humor och tyngd in i min vardag. Mörkberg tar i sina texter barnens perspektiv och särskilt de dikter som handlar om skolan tycker jag mycket om. Med få, få ord finns hela känslan där:
Skolan som
ryggan som ska bäras
I rum för poesi kan man ta en paus från stimmet på mässgolvet och lyssna en stund, lördagen är det som gäller och
10 november kommer Tove till Litteraturhuset… Läs mer
Välkommen hit!
Jag är en bokbloggande speciallärare som läser, skriver och lever.
Och dagarna går.
Läs mina inlägg på Kulturkollo!
xr:d:DAF_ZSBbnns:80,j:7390829468128082314,t:24032214
Senaste kommentarer